Vad man kan göra på fem dagar

Redan fem dagar sedan jag skrev senast, tiden rusar iväg. Jag har hållt mig sysselsatt i alla fall :-)
Jag rev av sex prov i ellära redan under helgen bara för att ligga steget före, äntligen ett ämne som gick smidigt!
 
Äldste sonen har nu kommit halvvägs på sin praktikvecka på en brandstation. Det var inte lätt att få en plats där men jag är så glad att han fick komma till det som var hans förstahandsval! Han har pratat länge om att han ville bli brandman men för att vara lite realistisk i sina ansökningar om praktik så siktade han på att få jobba inom livsmedel eller butik som också stod högt på önskelistan att prova på.
På brandstationen är det verkligen inget "hänga efter någon handledare och göra skitgörat utan att ta plats" utan den här veckan får han en rejäl utbildning med praktiska övningar. Perfekt om man som han ville få känna på vad det handlar om och dessutom har något som är värt att ta upp i ett framtida cv!
De var några stycken praoelever från olika skolor i vår del av länet och de har nu fått hänga på när det har varit övningar i byggnader och fordon, eldssläckning, brandförebyggning och HLR. Idag gjorde han någon fys-bana där de sprang upp och ner i någon byggnad i full utrustning med slangar, kröp och bar vikter...
 

Jag får ju skjutsa honom dit och hämta honom när han slutar varje dag men det är inga större problem och så ligger det nära köpcentrat och IKEA där jag och de små nu äter frukost varje morgon :-). Det är en trött men lyrisk son jag hämtar upp och han är nu helt säker på vilken utbildning han tänker gå, rökdykare is da shit tydligen.
 
 
 Utöver att ha kört pendel till storstan så har vi också genomfört årtiondets rockad genom huset. Tre barn har helt bytt rum och ytterligare tre har fått ommöblerat och/eller nya sängplatser. Morfar har hjälpt till att köra släp med Blocketfynd och sen har jag skruvat, burit och konkat runt på allehanda möbler och inredning genom huset. Bra med stora barn som kan hjälpa till med det tyngsta (förutsatt att man orkar vänta på att de ska komma hem från skolan). Två dygn tog det ungefär när vi väl kom igång och med tanke på att jag för två veckor sedan inte ens hade köpt färg till de väggar som skulle målas om så har det gått förvånansvärt snabbt från början till slut. För färdigt är det! Skönt att få det klart för jag blir galen när projekt är sådär halvfärdiga i evigheter och det blev rena flyttstädningen samtidigt - inte en liten pryl på fel plats just nu. 
Äldsten fick ett större sovrum och kan i fortsättningen sitta i sin egna soffa när han spelar tv-spel. Han fick ett rejält presentkort på IKEA när han fyllde år att spendera på småinredning (tavlor, kuddar, vägghyllor etc) men det enda han har köpt som kan räknas in dit är en liten fotpall för en hundring.
Lilleman har fått ett eget rum och slipper nu dela med småsyrrorna - vi har alltid haft som tumregel att de får eget när de börjar skolan och till hösten så är det ju hans tur att börja F-klass. Lyckan är total hos den lille killen som plötsligt fick ett stort skrivbord, massor med förvaring, mediaspelare med fjärr och inte minst en låsbar dörr.
Jag har lite träningsvärk här och var och en del blåmärken men man får se det som gratis träning.
 
Vad har mer hänt?
Jag färgade håret igår. Inget märkvärdigt, jag har accepterat att jag får hålla mig till ljusbrunt och så även denna gång. Minstingen vaknade mitt i färgningen så jag fick skölja av det snabbt efter drygt halva tiden med en ledsen tjej halvliggandes i en saccosäck intill badkaret. Det grå försvann i alla fall så jag får vara nöjd med resultatet.
Jag har bytt till sommardäck (inte jag personligen, det här till sådant som man mer än gärna betalar andra att göra), trots att bilen meddelar att det finns risk of ice när det är +5 ute. Nu får det vara färdigt med vinterväglag har jag bestämt och håller tummarna för att det är vår när vi åker norrut under påsklovet.
 
Våffeldagen idag och det har vi förstås firat genom att äta våfflor. De senaste åren har vi blivit bjudna på våfflor hemma hos mina föräldrar men för att få ihop det tidsmässigt så utökades servicen i år till att mormor kom hem till oss med våffeljärnet i en kasse och grädden färdigvispad :-)
 
I helgen är det dags för ännu ett barn att fylla år. Nu kom jag precis på att jag har gömt presenter som behöver slås in. Lika bra att leta upp dem för ibland är de gömda så väl att det tar ett år eller mer att hitta dem igen.
 

Rocka sockorna!

Ännu ett utvecklingssamtal avverkades igår, nr 3 den här terminen. Även denna son är duktig och trevlig, inga nyheter mao. Det enda läraren kunde komma på att jobba extra med det var handstilen och det kan jag hålla med om. Stor skillnad mot sjuåringen som skriver så litet och prydligt att hon klår de flesta vuxna.
 
Idag rockade vi sockorna - vi och väldigt många andra!
 
 
Vi var på öppna förskolan under förmiddagen och nästan alla där hade udda strumpor på sig, roligt att det fick så stor genomslagskraft!
Att köra med olika strumpor är ett så enkelt sätt att få barn (och kanske tom vuxna) att prata om att det är helt ok att vara olika. Det krävs förståelse och respekt och det kommer inte av sig självt.
 
Smsade med tioåringen idag och han hade inte riktigt hängt med på hela innebörden men tyckte det var kul att få ha olika strumpor på sig, något som jag brukat tjata om innan att man bör ha i matchande par. Han upplyste mig också om att jag kan sluta smsa hjärtan till honom för han är faktiskt för gammal för sånt. <3
 
När alla hade kommit från skolan så åkte vi iväg för att köpa skor till tolvåringen. Hans vinterkängor har passerat sitt bäst-före-datum med råge och häromdagen försökte han tejpa dem på insidan med frystejp?! Han hittade ju inga vårskor när jag var iväg med honom sist - alla vi tittade på var för vanliga, för fula, för varma etc. Men nu hade jag fått nog och han bestämde sig då för ett par som han provade häromdagen men ratade då. Vi åkte till samma affär idag men annat köpcentra och där fanns de inte, så klart. Vi tog en fika utanför CityGross (6 pers fikade för under 100kr!) medan vi resonerade om huruvida man kan åka till det andra stället i morgon, på en lönehelg. Jag avskyr att shoppa på lönehelgerna när alla är ute och bränner pengar samtidigt. Speciellt om man ska ha barnkläder eller barnskor och om det dessutom är första lönehelgen efter att vårvärmen kommit så.... 
Lutar nog åt att jag ändå behöver ta med mig fem barn till rätt skoaffär i morgon trots allt :/
I stället köpte jag vårskor till tre av de andra barnen idag och är nu uppe i 6 par skor senaste månaden. Snart färdig, troligtvis lagom tills de fyra som spelar tennis har växt ur sina träningsskor. Eller gympaskorna de har i skolan...
 
Jag har pluggat lite i förväg och funderar på att ta ledigt från böckerna ikväll så jag kan se på film med de stora sönerna. Finns en överhängande risk för att jag somnar i soffan mitt under filmen bara. Igår kväll satt jag och läste ellära i tennishallen medan ena sonen tränade och rätt som det var så somnade jag till och höll på att slå huvudet i bordsskivan!
Det har blivit lite för lite sömn senaste tiden men det går åt rätt håll.

Utvecklingssamtal och tjejträff

Gårdagen började med en geocachingtur för mig och två av barnen. Målet var ett slott, ett "riktigt" gammaldags med tinnar och torn - bara det var ju värt hela utflykten. Några skatter loggades i snålblåsten men vi ska återkomma när det blivit lite varmare ute för det var väl värt ett besök och gärna då på en solig helg när man kan sätta sig på caféet också.
 
Hem och servera lunch samt duscha och stryka kläder inför kvällens tjejträff.
(För husfridens skull så tar jag med mig tvååringen in i badrummet när jag ska duscha, där står hon sen och kikar in bakom duschdraperiet och pekar på mig och skrattar :/ Eller så hör man henne öppna och stänga locket till toaletten och spola så man blir orolig och måste ropa och får schampo i munnen. De två sakerna pågår kontinuerligt under de tre minuterna man försöker bli ren men ger upp allt vad balsaminpackningar heter.)
 
Äldsten hade utvecklingssamtal under eftermiddagen och på högstadiet är det inte längre att lyssna när läraren sammanfattar terminen på en kvart utan det här var ett timslångt möte som sonen själv skulle hålla i och där han samtidigt grillades om minsta detalj. Omg, det var nästan så att JAG blev svettig. Som en löneförhandling med chefen ungefär :/ 
Det går bra för honom i nästan alla ämnen men han är lite som jag som lär sig samt presterar bäst på det gamla sättet. Numera räcker det ju (tyvärr) inte med att ha högsta betyg på proven- man ska hela tiden visa framfötterna, göra MER än vad som krävs och dessutom vara bra på att synas och höras. Jag är glad att jag överlevde både grundskolan och gymnasiet på den tiden det var mer acceptabelt att vara om inte blyg så åtminstone tillbakadragen.
Var fö på utvecklingssamtal med vår aspbergare förra månaden och kraven var exakt samma, ingen hänsyn vare sig till diagnoser eller att varje elev är unik. Det är ju ganska tydligt att samhället som det ser ut idag kräver sin EQ, man kommer just ingenstans utan att vara mästare på socialt samspel (som ofta värderas högre än kunskap och erfarenhet) men att det ska spela så stor roll i skolans betygsättning som det gör det är jag inte riktigt med på.
 
På kvällen så var det äntligen träff med ett helt gäng av goda vänner. Vi ses alldeles för sällan numera! Förr träffades vi flera gånger i veckan på Kyrkis och det var snudd på veckans höjdpunkter men sedan det lades ner så är det svårt att få till något.
Igår var det påskpyssel som gällde. Visst pysslades det en del men själva nöjet är helt klart att fika och tjattra ihop några timmar :-) Klockan hann bli betydligt senare än planerat innan jag var hemma och kunde lösa av mormor som ryckt in som barnvakt.
 
Några av mina alster:
 
 
Jag fick förstås frågan om vad jag pluggar och varför. När jag försöker förklara att jag gillade fysik och inte hade något bättre för mig och därför som av en händelse hoppade på det som ska vara början till civilinjengör så låter det inte så självklart som det kändes där i februari, hahaha. Sommarens ansökningar är ivägskickade och under behandling så snart blir det förhoppningsvis humanoria istället. I väntan på det kan man alltid plugga elektromagnetism på engelska.
 
Idag har solen visat sig igen och vi bestämde oss för att äta lunch ute. Maten svalnade rätt fort och man fick ju parkera sig på ett sittunderlag men lite vårstämning var det allt.
 
 

Treåringens hår växer som ogräs just nu, jag klipper luggen varannan vecka men den är tillbaka i ögonhöjd på nolltid.
 
Min pappa kom för att måla om i det som ska bli äldstens nya rum. Sonen hade valt en mörk gråblå färg som jag försiktigt försökte övertala honom till att ha en ljusare nyans av. Det slutade med att han bestämde sig för...vitt. Jag gillar färg på väggarna och när man är femton och får fullt spelrum för egna idéer så kunde man väl ta något roligare än bara kritvitt, men nej. Färgen inhandlades i morse och min far var på plats strax efter lunch. Rummet har varit ljusgult tidigare så det tar ju några strykningar men vi kan nog räkna med att flytta in möblerna lite före maj :-)
Sen kommer det gå i ett för när ett barn byter sovrum så blir det genast en dominoeffekt, det finns kösystem om man vill ha rum med stort fönster, fönster mot poolen, stor golvyta etc. Den här gången slutar det med att även yngsta sonen får eget rum och då är det bara de två minsta kvar som delar. De är dock lite som Bill och Bull de två så jag har inga som helst problem med att låta dem fortsätta bo i samma rum.
 
Nu ser jag att klockan drar iväg igen. Jag ligger lite före med tentorna så ikväll kan jag gå och lägga mig med gott samvete trots att det bara är lite efter midnatt :-)

Jag finns här

Jag är här, jag lever :-)
Det kom en vändpunkt - en nödvändig men icke desto mindre jobbig sådan. Summan av kardemumman är att jag numera är ensam med sex barn och trots att våra barn (som är prio 1 och ALLTID kommer att vara det) alla mår bättre av förändringen så gör det förfärligt ont i mammahjärtat för den som saknas är långt bort. Ibland kommer insikten som ett slag i magen och luften går ur mig för en stund. Jag hoppas att vi hittar någon annan lösning före sommaren, men man kan inte vara säker på någonting alls längre. Under tiden försöker vi hitta ny habilitering och nya lösningar. Jag försöker glädjas över det positiva och vara stark för de som behöver mig.
 
 
I övrigt så har jag fullt upp med pluggandet. Det är högt tempo och mycket att lära in och tenta av, vissa delar är apsvåra och andra är lekande lätta. Hade jag vetat på förhand vilka frågor jag skulle tampas med så hade jag aldrig vågat tacka ja till kursen och det är kanske tur att det blev som det blev. De här veckorna har jag klarat mer än vad jag trodde var möjligt! Att ge sig in på högskolefysik utan några större förkunskaper är inte det enklaste - jag gick barnskötarutbildningen och sedan samhäll med estetisk inriktning och inte var det mycket till termodynamik eller elektromagnetism på flygvärdinneutbildningen heller :-)
Jag har gett mig sjutton på att ta mig igenom det här om det så betyder att jag får sitta och plugga halva nätterna så det är precis vad jag gör. En insikt så god som någon är att jag gjorde rätt som tog fysiken nu för att veta att jag INTE ska fortsätta på den banan framöver. Även om det är roligt att få lära sig allt så har det effektivt tagit död på mitt intresse för astronomi och partikelfysik!
 
Vintern har övergått i vår - underbart!
 
 
Förra veckan sken solen ovanligt mycket och barnen ville direkt ha fram förra årets storsuccé - studsmattan. Det är ju lite av ett projekt att montera ihop den, speciellt om man som jag "städat undan den" genom att plocka ner den i sina minsta beståndsdelar. Det tog några timmar att få allt på plats och barnen har hoppat sedan dess :-)
Nu kan jag inte förstå att vi väntade så många år med att skaffa en studsmatta; motiveringen ful och dyr övervägs utan tvekan av fördelarna. Den har varit värd vartenda öre och skänkt mer glädje än någon annan enskild barnpryl tror jag.
 
 
 
Vårkläderna är inventerade och det stod snabbt klart att jag skulle åka på att köpa 7 par vårskor + gummistövlar + tennisskor samt några nya vårjackor inom en snar framtid. Idag tog jag med ett gäng till köpcentrat och en jacka inhandlades till en son som helst skulle sllippa ha jacka, någonsin. Så fort den första solen kom så slängde de stora killarna vinterjackorna och övergick till typ koftor och munkjackor. Att det skulle kunna regna eller blåsa åtminstone någon gång under sommarhalvåret vill de gärna bortse från. Om inte annat så är det fortfarande frost på morgonen vissa dagar så det är inte någon tryckande värme ute nu heller. Jag tvingade förresten på sonen ett par överdragsbyxor också (jacka + överdragsbyxor kostar i paket 599:- på Stadium just nu, åtminstone i vår del av världen) som han tog under lite morrande. Vi har samma storlek så det innebär väl att jag får ett par nya överdragsbyxor att ha i skogen då.

Vi har hunnit med ännu en födelsedag och sjuåringen är nu hela 8 år. Högst på önskelistan stod en egen surfplatta och det skaffade jag en för rätt länge sedan som har blivit liggandes i väntan på dagen D. Hon hann använda den en dag sedan brände någon kretsgrej sönder :/ och där har vi nackdelen med att jag köpte en begagnad. En ny är dock på väg hem så snart kan hon återuppta sitt kära Fruit Ninja och Angry Birds.
 
Jag kommer förmodligen att fortsätta blogga, lite sporadiskt, men tar livet en dag i taget. Just nu känns det främmande att se sig som "en bloggande mamma". Jag som har tyckt att jag haft nästan för mycket fritid har nu....lite mindre av den varan. Det är ok. Pluggandet känns meningsfullt och jag har faktiskt hittat ny energi och nya möjligheter att finnas närvarande för mina barn. Mitt i sorgen finns också många skratt och mycket värme.
Ta hand om er därute och var tacksamma för alla dagar.
 
 

RSS 2.0