Väntan

Idag var det inbokat telefontid med läkaren. Ett viktigt samtal av det akuta slaget.
Det är ju som det är att försöka prata i telefon med tre små som gärna klänger runt benen så jag hade ordnat med barnpassning för att få ta samtalet ostört.
På bokningslappen stod det att jag skulle bli uppringd under förmiddagen - en ganska luddig tidsbeskrivning - och jag var redo efter 8.30.
Timmarna gick och framåt 13.30 så behövde jag börja hämta upp barn. Lämnade mitt mobilnummer till en receptionist och snabbade mig dessutom tillbaka men hade ändå inget missat samtal. Telefonsamtalet kom... strax efter halv sex på kvällen! Det är ju tur att jag inte har ett jobb att ta ledigt från för då hade jag nog varit ännu surare :/ Vi blev sena till barnens träning istället, inget att göra åt det.
Hur svårt kan det vara att klämma in ett tiominuters-samtal under en förmiddag? Suck!

Veckomatsedel


Dottern hjälpte till att skriva...
Den här veckan har äldsten körkortslektioner på annan ort så då tog vi en del snabbmat som är lätt för mormor att laga och servera. Själv får jag 2½ barnfria timmar på köpcentrat x 3 och det har jag längtat efter.
 
Oops! Insåg just att vi ska fira äldstens födelsedag på söndag (då pappa är hemma och kan närvara) så jag får nog tänka om. Just den sonen gillar heller inte bäjkon :-)  Har för mig att han önskade crepes den dagen.

Dubbelt födelsedagskalas

Igår var det dags för nästa barn att fylla år och vår ettåring blev 2. (Det känns verkligen att bebistiden försvinner bort.)
Födelsedagsbarnet kom in till mig tidigt på morgonen men somnade om i min säng. Ett par barn kom och väckte mig lite efter kl 07 för då tyckte de att det var dags att sjunga. Jag väckte de andra och denna gången fick de välja om de ville vara med vid paketöppningen eller sova vidare, men det var bara äldsten som valde att stanna kvar i sin säng. Vi smög så gott vi kunde men när jag tittade in på sängen så satte minstingen sig upp och ropade glatt "Hej-hej!". Det blev fart på oss och jag hindrade henne från att hoppa ner från sängen och försvinna... så det blev sång och paket på sängkanten ändå. Hon är så liten än och var inte jätteintresserad av att öppna paket men syskonen hejdae ivrigt på. Hon fick ju en egen saccosäck redan i tisdags och den gillar hon, men annars så packade hon mest upp presenterna och la dem åt sidan bara. Dagens bästa var en så enkel sak som ett tvåpack trattar att leka med i badet.
Ikea, 9 kr/2st
Jag var lite trött efter att ha varit uppe på natten och försökt stoppa/minimera skadorna efter en vattenläcka (en helt annan historia) så vi låg kvar allihopa och myste i sängen länge innan jag kom på att det var lördag och fyra barn skulle till tennisträning i omgångar.
 
På eftermiddagen så blev det sedvanligt tårtkalas och eftersom småtjejerna fyller år med fyra dagars mellanrum så slog vi ihop det till ett dubbelkalas.
 
 
 
 
 

Treåringen fick en fotbollstårta med fyllning av apelsin och nötcreme och gräsplan av smörkräm. Tvååringen fick en hjärtformad jordgubb/vaniljtårta med minimarshmallows på. De valde inte själva men tårtorna passar deras personligheter väldigt bra :-)
 
Jag hade letat fram ballonger att pynta med ihop med girlangerna och serpentinerna, men någon hann före mig - jag tror det var födelsedagsgrisen själv som klippte isär dem. Lite onödigt kan man tycka men det gick så bra så utan dem.
 
 
Innan läggdags badade de nyfirade och de där trattarna som minstingen packade upp på morgonen slog lätt de dyra disneyfigurerna, prinsessdockan och det andra hon fick. Varför ska man krångla till det så?
 
 
 

Chiafrön: Hiss eller diss?

Jag visste inte ens att det fanns något som hette chiafrön förrän jag hörde på radion att chiapudding var förra årets mest googlade begrepp. Det lät bra och hälsosamt så jag tänkte att man kan ju alltid testa.
 
 
Jag hittade något enkelt recept där man blandar dem med mandelmjölk och vaniljpulver, låter det stå över natten och vips så har man en smaskig pudding fullproppad med nyttigheter.
Barnen fick varsin sked för att smaka och jag tyckte det var rätt ok tills de började jämföra konsistensen med snigelslem och liknande...
Puddingen är inget för mig.
 
Så vad kan man mer göra med chiafrön? Bara ha det på filen/gröten eller finns det något roligare man kan göra?
Vi använder ju en massa olika frön ihop med torkad frukt i powerbars, kanske det kan fungera lika med de här.

Efterlysning!

Jag skulle vilja flytta minstingens handduk till raden där syskonen har sina men nu är mina krokar slut. Är det någon därute som har en sådan här krok över?
 
IKEA Baren
De heter Baren och är köpta på IKEA men finns inte kvar i deras sortiment vad jag kan se.
Som "krok" betraktat är de inte fantastiska egentligen, eftersom de är raka så åker handduken lätt av om man drar den lite utåt när man torkar händerna (och faller ner i tvättkorgen där den av någon anledning blir liggandes), men de passar ihop med resten av detaljerna i badrúmmet så jag vill gärna hålla mig till dem om det är möjligt.
Så vet du med dig att du har en över därhemma så hör av dig!

Projekt: Årskalender

De senaste åren så har vi haft en årskalender i form av en plansch på väggen vid matbordet men jag var inte helt nöjd med förra årets modell/motiv.
Lika bra att göra en själv alltså! :-)
 
Dottern valde ut ett stort pappersark på Panduro och en lämplig ram inhandlades på IKEA.
 
Barnen fick vara med och bestämma hur kalendern skulle se ut och tillsammans kom vi tex fram till att vi ville ha månaderna i olika färger, födelsedagar markerade med ballonger och så skulle det vara säsongsmotiv i bakgrunden. Alla var involverade med att stansa cirklar, färglägga granar och pumpor, lägga ut ett bra mönster osv.
 
 
Bäst att hålla koll på hur många dagar/prickar det är i varje månad.

Resultatet blev rena konstverket.
 

Det verkar som att vi ska julpynta 28 nov i år, viktigt att veta redan nu ;-)
Vi har klistermärken kvar från tidigare års kalendrar och så småningom kommer det att sättas in markeringar för alla lov, studiedagar, resor och annat som kan vara bra att ha koll på. Lätt överskådligt för både barn och vuxna och de som vill kan enkelt räkna hur många dagar det är kvar till olika saker eller hur långt det är mellan olika händelser.

Pannkakor i stora lass

 

Födelsedagsfirande

Nu kommer en period där födelsedagarna duggar tätt. Igår var det tvååringens tur att fira födelsedag och numera är hon alltså 3 år :-)
Det blev sång och paket tidigt på morgonen som sig bör. Bäst av allt var nog en alldeles egen saccosäck (lillasyster fyller år på lördag och ändå få en så de fick faktiskt varsin samtidigt) och en kassaapparat.
 
Ikea Duktig 149:- (Det är ju en miniräknare med solceller! Bra kvalitet, inget plastskit som de andra som säljs i leksaksaffärerna. Låtsaspengar och betalkort medföljer dessutom.)
 
Hon gillar inte att bli fotograferad och är ändå sällan stilla de 3 sek som min mobilkamera behöver på sig. Det här blev morgonens födelsedagsfoto:
 
 
Kläderna köpte jag egentligen till storasyster men när paketet efter 7 veckor dök upp så passade de inte henne utan stl 7-8 år var mer som 2-3 år. Så kan det gå när man handlar något via Tradera och det skickas från Asien... Volangkjol är inte riktigt den här lilla damens grej men storasyster var så förtjust att hon har det på sig ändå som utklädning.
 
När skolbarnen kommit iväg så valde vi andra att äta brunch på IKEA. Jag och de små fikar/äter extrafrukost där ibland men brunchen har vi aldrig provat förut. Det var som ett helt julbord och en hotellfrukost på samma gång! Vi vuxna tog allt från parmaskinka till potatisgratäng medan barnen (ok, jag också kanske) åt mest frallor och pannkakor med chokladkräm. Riktigt gott och för 39:- är det ju oslagbart.
 
 

 
Efteråt så fick födelsedagsbarnet för första gången följa med storebror in i lekhuset. Vilken lycka! Hon har ju varit med när han har fått gå in och leka där så många gånger och nu äntligen så hade hon åldern inne. De var bara därinne i de tio minuter det tog för oss andra att ta oss genom varuhuset och ut igen men nu har hon provat i alla fall. Det blir säkert fler gånger :-)
 
Jag och maken hade ett möte på skolan inbokat så mina föräldrar skulle komma och passa barnen medan vi var borta. Jag hade tänkt mig att vi skulle spara tårtan tills i helgen när vi ändå ska fira lillasyster, men se det var det många som hade synpunkter på. Vi gjorde ett snabbstopp på närbutiken och köpte en fryst liten tårta som de fick kalasa på när vi var borta.
 
Maken åkte iväg igen så det blev till att än en gång säga hej då och lämna av honom på tågstationen.
 

Moppe!

Äldsten ska snart fylla 15 år och en egen moped har sedan länge stått högt på önskelistan.
Nu är det ju inte som det var på min tid då det räckte med att fylla 15, numera måste man gå en hel körkortsutbildning först. Nästa vecka börjar han med teorilektionerna och han har börjat plugga hemma. Jag tror det kom lite som en chock för honom hur mycket han måste lära sig för att bli godkänd! Jag tror dock att det blir betydligt lättare att läsa till bilkörkortet sedan för det verkar inte vara så himla mycket som skiljer där.
 
Nästan dagligen så har jag fått sms med Blocket-annonser som han vill tipsa om och nu när vi hade maken hemma över helgen så gjorde vi slag i saken och köpte en moppe. Sonen betalade med egna pengar (han sålde ju av sitt gamla Lego före jul och de pengarna räckte faktiskt hela vägen) och maken fick den stora äran att köra hem fordonet i mörker och duggregn.
Det var en lycklig kille som provade den på garageuppfarten morgonen därpå. Längre än så kommer han inte utan körkortsbeviset, det är han medveten om :-) så nu gäller det att plugga stenhårt!
 
 
 

Juniorsudoku

Juniorsudoku (Färgsudoku)
 
 

Problemlösning/logiskt tänkande utan att man behöver ha fått koll på siffror!
Egentligen ska det vara plastpluppar som man lägger ut men våra har på något mystiskt sätt blivit försnillade så jag har stansat ut cirklar i färgat papper - fungerar ju lika bra det.
Femåringen börjar bli riktigt duktig på det där och det är kul att sitta brevid honom och höra honom förklara varför färgerna ska läggas i den och den rutan...
 
Samtidigt kan man fundera på varför ena halvan av den magnetiska "fönstersvabben" så ofta ligger ensam på botten av akvariet. Vad är meningen med det liksom?

Tips: Godisburkar

Barnen får väldigt begränsat med godis på lördagarna, vi kör (oftast) med lösgodis i Ikeas små barnskålar av plast, gamla varianten som är mindre än dagens. Ändå vill de lägga undan till senare på kvällen, spara till en filmkväll eller kommande lördag. Sedan kommer de (ibland upp till ett halvår senare) och frågar efter sitt "sparsnask".
 
- Hmmm... Vilket var ditt? Vad låg det i?
- Jag hade det i en orange skål. Eller en ljusblå. Eller så låg det i kalaspåsen från XX kalas.
- ?!
 
Skålarna/burkarna/påsarna hamnade alltid på olika ställen beroende på vem som ställde undan dem så till slut fick man leta igenom hela köket och dessutom fanns alltid risken att tex en tvååring hann först och åt upp allt...
 
Mormor löste problemet i sommarstugan med att använda Ikeas magnetiska burkar som hon namnade.
 
IKEA Grundtal burk 39kr/3st

Nu har barnen likadana hemma, de sitter på skåpet ovanför kylen så att inga små klåfingriga kan få tag på dem ens med hjälp av en stol :-)
 
 
Nu råkade jag ha en massa foton kvar sedan gamla familjekalendern men sätter man bara en namnad frysetikett på sidan så kan man ju se innehållet om man vill ha koll på vad som finns i. 

Perspektiv

 
Ibland behöver man bara se saker ur ett annat perspektiv. Som när man blir upprörd över något som i högsta grad är ett i-landsproblem...

Fredagsutflykt

I morse som kom äldsten på att han hade en lapp om ett föräldramöte som skulle skrivas på och lämnas in idag. Ok, ingen fara, jag skrev på lappen och lämnade den på köksbänken. Men vad hände sen?! Jo, tvååringen klättrade upp och snappade åt sig svarstalongen jag just fyllt i varpå hon åt upp halva :-/ 
Och så undrar folk varför vi inte har husdjur?!
Sonen tyckte det skulle vara pinsamt att lämna in den biten som var kvar och hävdade att läraren säkert inte skulle tro honom om han sa att lillasyster ätit upp resten. Det blev till att lämna svar via mail.
 
När skolbarnen kommit iväg så bestämde vi oss för att göra en utflykt trots allt och det var inte svårt att övertala barnen att vi skulle på geocaching. Ryggsäcken packades med fika och koordinater för lämpliga barncacher och så körde vi iväg. Det var kallt ute men rätt soligt - helt ok utflyktsväder för att vara vinter.
 
I ett ihåligt träd gjorde vi första fyndet.
 
 
 
Barnen bytte till sig ett näbbdjur i plast samt ett Hello Kitty-halsband och så la vi armband, Pokemonkort och en reflex i lådan.
 
Ytterligare en cache togs innan vi satte oss för att fika i solen. Vi hade en stor termos med varm choklad med oss och det var precis vad som behövdes en dag som denna. Chokladen var fortfarande rykande het men jag hällde över i barnens vattenflaskor så svalnade den till lagom temperatur rätt snabbt. Lite ostmackor och sockerkaka blev det till.
 

Gräsänderna skulle så klart matas också. Som tvååringen så klokt sa: "Man måste dela med sig!"
 

Sedan var det dags att bege sig hemåt för att börja hämta upp barn från skolan.
Mina föräldrar kom på fika och morfar hjälpte bla till med att stänga ett fönster som svällde medan jag vädrade häromdagen.
 
Barnen hjälpte till att baka pizza och nu så har vi fredagsmys. Det är Fångarna på fortet på tv och det är inte direkt det mest intressanta man kan se tycker jag, men mellanbarnen gillar det och hejar på olika lag.
 
Ikväll ska maken hämtas upp på tågstationen, sent som attans. Det är bara ett par veckor sedan han var hemma senast men det känns som en halv evighet sedan. Förr trodde jag aldrig att jag skulle klara av att vara själv hela veckor men se man vänjer sig snabbt vid det mesta! Det ska dock bli trevligt med lite vuxensällskap och det finns ju alltid tusen småsaker som behöver dikuteras och gås igenom innan han drar iväg på jobb igen. Kanske vi hinner gå ut och äta ihop någon kväll men det är väl att ta i förstås.
Annars kanske jag ska passa på att dra iväg på något kul helt själv också när jag för en gångs skull har möjlighet till det :-)

Tandläkarbesök och en hel del svammel

Den här veckan så har vi hunnit med flera tandläkarbesök - olika barn och olika dagar såklart, det ska ju inte vara för enkelt. Idag var det femåringens tur och han har väntat och längtat! Om ni inte visste det så är det en jättekul grej att få gå till tandläkaren: man får åka upp och ner i stolen, de använder lustiga saker att blåsa och pilla på tänderna med och det bästa av allt - man får en fin present med sig hem! :-)
Just den där lilla saken man får välja när det är klart är ju ett toppenknep. Kanske att jag också skulle skutta hela vägen från bilen till tandläkarstolen om jag fick välja mig något riktigt trevligt efteråt - ett snyggt mobilskal, läppglans eller kanske ett par örhängen (drömma kan man ju alltid).
Sonen tyckte det var lite jobbigt med den starka lampan som lyste i ansiktet så tandläkaren fiskade fram ett par coola solglasögon i barnstorlek och så genomgick han resten av undersökningen som en miniatyr från Blues Brothers.
Att välja något från hemliga lådan efteråt var svårt men till sist bestämde han sig för en liten glittrig plastsköldpadda. Han har vårdat den som om det vore en diamant och ser redan fram emot nästa tandläkarbesök.
 
Samma gosse satt och lyssnade på musik under eftermiddagen och jag skulle skoja lite med honom och dansade loss i vardagsrummet, tog ut svängarna ganska rejält. Han blev mer och mer imponerad.
- Åh, du är ju bra på det där!
- Jomen! (skakar loss ännu mer) Det här kallas för En vild björndans...piratversionen...med halva dubbelslag.
- WOW! Inte visste jag att du var SÅ bra.
 
Jag har en utbildning som om jag hade slutfört den gett mig titeln dansintruktör, jag tävlade för mitt college och var rätt bra på allt från Ballroom till Latin en gång i tiden. Men efter ganska exakt 15 års uppehåll så har den perfekta Paso Doblen alltså övergått till "en vild björndans". Jag säger inte att de där åren var bortkastade men ni förstår vad jag menar.
Hade en endaste en av våra barn uttryckt en önskan om att bli proffsdansare så hade jag blivit själaglad men så fort vi sätter igång musik så blir det bara de mest märkliga varianter av balett-breakdance med inslag av linedance och klockan-02-på-nattklubb. Som om en speedad Markoolio skulle utföra Den döende svanen.
Tennis! Det är tur de har tennis i stället.
 
Jag hade tänkt skriva en hel massa saker och jag har mängder med bilder till både det ena och det andra men nu orkar jag inte :-)
Jag har precis målat en hylla och jag behöver få tillbaka den till sitt rätta läge och städa undan efter mig innan jag somnar här på skrivbordsstolen.
 
I morgon är det en ny dag. Även de skolbarn som varit lite risiga med ont i halsen den här veckan ska troligen tillbaka till skolan i morgon och då är det bara jag och de tre minsta kvar hemma. Vad ska man då hitta på? Om vädret tillåter så vill de till lekplatsen men det har varit regn till och från hela veckan så jag tvivlar på att morgondagen blir annorlunda. När det är varmare ute så sitter jag ofta på lekplatsen i duggregn, men nu...nej tack. Ikea är alltid ett omtyckt utflyktsmål men där har vi redan varit två gånger de senaste tio dagarna :-/ Bjuda hem någon vän kanske? Folk som är daglediga är sällan lika morgonpigga som jag och vid tolvtiden så måste jag rusa iväg och hämta barn från skolan igen så just fredagarna blir väldigt korta om man vill kunna dricka kaffe och samtala i lugn och ro.
Man skulle ju kunna tänka sig att man ägnar förmiddagen till att städa - och det här MÅSTE jag bara få inflika - det finns just ingen städning att göra! ;-p Man ser botten i alla tvättunnor, huset är dammfritt, inga skåp att omorganisera, inga papper att sortera, fria ytor i alla gemensamma rum. Halleluja!
I morse började jag dagen med att måla lite inne på gästtoan och sedan sorterade jag ut lite kläder som inte används, bara sådär i brist på annat. Somliga skulle peka in i tvättstugan och ha en del att säga om den men det är ett rum som jag förtränger. Så länge det inte finns någon tvätt att tvätta och det är välorganiserat i skåpen så kan jag blunda för backen med ensamma strumpor, dammråttorna under vasken och återvinningskärlen därinne som behöver tömmas. Låt mig ha lite lugn i själen ändå :-)
Hallen? Vaddå hallen?! Kom igen - jag är ingen maskin! Det bor folk här!

En symbolisk gran

Efter ett besök på IKEA så fick ännu en (jul)gran komma med oss hem. Lite tanig tyckte maken, lite mer som en riktig gran tycker jag.
 

Den åkte upp på vinden direkt förstås och eftersom jag helt missade att det hängde ett pärlhjärta i den (det såg jag i efterhand på fotot) så fick jag ge mig upp för den rangliga vindsstegen en gång till för att ta ner det. Hjärtat ska hänga i vår köksgardin och jag misstänker att tvååringen på något sätt är inblandad i att det kom ner därifrån och hängdes upp i en gran som var framme i max 10 minuter.
 
Den här granen har en bestämd placering till nästa jul, den ska nämligen stå i äldsta sonens blivande rum! Det var ett impulsköp, det medger jag - men när den var nedsatt från flera hundralappar till 35:- så tyckte jag att Visst, jag bjussar grabben på en gran!
Granen blev så att säga startskottet för planeringen av vårens rockad med rumbyten i huset och speciellt för äldstens "flytt" då han så småningom ska bo i gäststugan. När han lämnat sitt nuvarande rum ska nästa barn i skaran ta över hans gamla och femåringen ska i sin tur ta hans rum (och få eget rum precis som de andra fått när de börjat skolan). Men innan vi börjar flytta om vill jag att det blir lite varmare ute och så ska det målas om, införskaffas nya möbler (då äldstens nuvarande möbler är måttanpassade till rummet de står i så de lämnas kvar där) osv.
Varje dag är det någon som har frågor, förslag och synpunkter på hela det här projektet och även om jag inser att det innebär massor med jobb så ser jag fram emot alltihop.

Boktips: En kortfattad historik över nästan allting i ditt hem

 
En kortfattad hitorik över nästan allting i ditt hem - Bill Bryson
 

Den förunderliga historien om våra hem och vårt liv till vardag och fest

Bill Bryson och hans familj bor i en viktoriansk prästgård i en del av England där tiden nästan tycks ha stått stilla. Men en dag slås Bryson hur lite han egentligen vet om sin trygga, invanda miljö och dess historia. Det hela börjar med en förarglig vattenläcka, som föranleder en besvärlig klättring upp på vinden. Väl där upptäcker Bryson en dörr som leder rakt ut på taket, till en liten avsats med fantastisk utsikt över omgivningarna. Men varför finns det en dörr där, när det inte ens finns en trappa upp till vinden?
Lika nyfiken som förbryllad börjar Bryson fundera över huset han bor i och alla de vardagsföremål han omger sig med. När det gäller historia intresserar vi oss för krig och kungar. Lite tid ägnas åt det historien egentligen består av - alla vanliga människor och hur de genom århundraden har levt sina vanliga liv i hemmet: ätit, sovit, ägnat sig åt förströelse av olika slag. Överallt i våra hem finns föremål vars historia vi aldrig ens funderar över. På matbordet står salt och peppar. Varför just dessa kryddor? Varför inte salt och ? kanel? Och varför har gaffeln fyra klor istället för tre eller fem? På författarens kavajärm sitter en prydlig rad med knappar som han inte har någon som helst användning för. Vilken är deras historia?
Vetgirigt påbörjar Bryson ett ovanligt projekt - en forskningsresa genom det egna huset. Resultatet är denna bok där han rum för rum avtäcker vårt privatlivs historia, från 1800-talets mitt och framåt. Badrummet får spegla hygienens historia, köket kokkonstens, sovrummet berättar om sömn, sex och död genom tiderna och så vidare. Med vass penna, torr humor och stor kunskap avhandlar han vitt skilda ämnen, från arkitektur till teknologi, och visar hur våra hem och vårt privatliv har formats och återspeglar historien.

    - Recension från Adlibris.se

 

Titeln på den här boken är ganska mastig och rent av åt det skrytsamma hållet och det var nästan enbart därför som jag lånade den, som för att se hur många sidor jag skulle mäkta med att läsa :-)

Det här blev som jag ganska snart misstänkte den i särklass mest givande bok jag läste under 2014!

Utan minsta överdrift så kan jag säga att det var 571 sidor av ren njutning (vilket iofs kanske säger mer om mig som person än om själva läsningen) och det fanns inte ett kapitel eller sida som inte var intressant. Författaren drar igenom mer fakta än vad man trodde var möjligt men han gör det på ett sätt som gör allt förståligt och han knyter ihop personer och platser så att man får ett sammanhang tex. "Denna man gifte sig senare med dottern till ägaren av XXX som vi mötte i början av boken och ihop med sin svärfar så upptäckte han XXX." (Nu ser jag förvisso att just det där såg både jobbigt och extremt tråkigt ut så använd inte den meningen till att bilda er en uppfattning om boken...) Vissa saker hade man ett hum om tidigare men mycket var nytt eller rent av chockerande. Nu vet jag varför Eiffeltornet kom till och ser ut som det gör, en hel del om olycksstatistiken i trappor, klädmodet under modern tid, hygienförhållandena i industrialismens London, kategoriseringen av blommor och insekter, fornminnesvård och hundratals andra små och stora saker som man faktiskt kan uppskatta att veta en del om.

Till och med barnen har lyssnat uppmärksamt när jag berättat bakgrunden om föremål som finns i allas hem. Allting har en historia även om man sällan ägnar den så mycket funderingar.

 

Det hela ledde faktiskt till att jag ganska omgående sökte upp och anmälde mig till universitetsstudier (vilka jag fortfarande väntar på besked om huruvida jag är antagen till).

Läser du bara deckare eller vill kunna slöläsa under insomnandet på kvällen så kanske det här inte är boken för dig. Vill du avsevärt förbättra din allmänbildning på kort tid så läs den!

Jag köper sällan böcker men den här tegelstensboken kommer jag att vilja ha i min bokhylla.


Resan till Holland

Det finns en liten berättelse som dyker upp här och var när man har barn med funktionshinder. Jag minns speciellt för ett år sedan då vi satt på barnhabiliteringen med andra föräldrar som har barn med samma typ av funktionsnedsättning som vår son och när denna lästes upp så var det många som hade svårt att hålla tårarna tillbaka.
På den tiden - för det känns otroligt avlägset numera - så oroades vi mest över saker som hur man får barnet att ha på sig ytterkläder efter säsong, eller äta mer än tre sorters maträtter (en fis i rymden egentligen). Idag är läget annorlunda och texten känns mer relevant än någonsin.
 

Resan till Holland  av Emily Perl Kingsley

 När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien. Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.  Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland."  "Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien."  Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna.  Det väsentliga här är följande: De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar. Det är bara en annorlunda plats. Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.  Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring... och upptäcker att Holland har väderkvarnar... och Holland har tulpaner. Holland har till och med verk av Rembrandt.  Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien... och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där. Och i resten av ditt liv kommer du att säga "Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat".

 Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna... därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.  Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga... med Holland.

 

Trots att jag länge vetat att vi hamnade i Holland så är det fortfarande otroligt svårt att ta till sig. Kommer livet aldrig att bli som i Italien?

Kommer jag aldrig att kunna ge mitt barn de möjligheter och samma världsbild som jag önskar honom? Inte ens om jag kämpar tills jag vänt mig ut och in och slagit knut på mig själv? Tanken är svindlande och inget kan få en att känna sig som en sämre förälder, jag lovar! Otillräckligheten och det dåliga samvetet över den dränker en nästan.

Vi körde fast och nu är vi på väg mot något nytt och okänt men jag måste tro att det blir bättre, för alla.

Med det sagt och varken mer eller mindre, så lämnar jag ämnet. 


På väg någonstans

"If you're going through hell, keep going."

...Jag ska bara komma ut på andra sidan och ta mig samman :-)

Campinghelg

Vi fick ett familjetält i present lite före jul och jag hade lovat barnen att vi skulle inviga det när julen var undanplockad. Nu var det dags tydligen, de har pratat om detta i veckor redan!
 
Utan monteringsinstruktioner (eller ens en bild på hur tältet skulle se ut) så var det inte direkt uppställt i en handvändning. Ett par "sovrum" och en större yta skulle det innehålla, så mycket visste vi.
Men vi fick upp tältet och trots att vi har ett väldigt stort vardagsrum så blev det trångt.
 

Det var inte direkt grillväder ute i stormen så vi stekte hamburgare vid spisen i stället och barnen lekte i tältet när de väl bäddat färdigt därinne.
Planen var att det skulle tältas hela helgen men jag vet redan nu att jag kommer att bli tokig redan en bit in på lördagen. För att ta sig mellan kök och sovrummen så måste man gå över en soffa, det funkar ju men är fasligt opraktiskt tycker jag som är en ganska praktisk person. Barnen störs inte alls av det utan behandlar i stället halva huset som en parkour-bana nu.
Som en kompromiss så monterar vi ner hela härligheten i morgon och så får de tälta lördag till söndag i det mindre och behändigare 4-manna-kupoltältet. Den idén godkändes och klubbades igenom innan barnen somnade.

Storfamiljstips: Durkslag

Tidigare så fick vi köpa nya durkslag hela tiden för de vanliga i plast knäcks ofta om man fyller dem helt med pasta eller annan mat. De rymmer ju heller inte så mycket.
 
I höstas köpte jag IKEAs stora durkslag med ställbara handtag och varje gång jag använder den så tänker jag på vilket bra köp det var.
 
 
IDEALISK durkslag 79:- / IKEA
 
Den rymmer utan problem mat till 10 pers och det kan ju vara en fördel när man lagar mat för åt många.

Nu är julen slut

Nu har vi packat ner julen för den här gången, som vanligt är det både skönt och vemodigt på samma gång.
Jag förundras som alltid när julpyntet försvinner över hur stort vardagsrummet är och hur fint hem vi har. (Den senare känslan försvinner i samma takt som städningen går åt fanders erfter ett dygn eller så.)
 
Vi satte ihop granarna och dansade runt dem tills alla hade fått nog, körde raketen några gånger och sedan hjälptes alla åt med att plocka av julgranspyntet samtidigt som man åt polkagrisstänger. Inte minsta avsteg från vår tradition alltså ;-)
 
 
 
Äldsten hjälpte mig att få upp rubbet på vinden och sedan har jag med dammsugarens hjälp försökt få bort granbarren som spridits över hela huset. Vi kommer att hitta barr här och var i ett halvår framåt och då har vi ändå plastgranar!
 
Jag kommer främst att sakna den traditionella, dvs gröna julgranen. Det finns inget som slår det mysiga skenet från julgransbelysningen! Jag älskar ju allt julgranspyntet och tvärt mot vad man kan tro när man ser våra färgglada granar så är i stort sätt allt valt med omsorg, tanke och känslor.
 
 
 
Änglafamiljen kommer också att bli saknad, för jag tycker den hör till julen:
 
Det här var ett projekt som vi gjorde till kyrkans adventsfönster 2012 under temat "änglar". Alla familjemedlemmar var med och gjorde sin egen figur (barnens i deras färgkoder!) och känner man oss kan man lätt peka ut vem som är vem :-)
 
Året innan det så gjorde vi en krubba till samma fönster, även där var alla delaktiga och gjorde lite saker var:
 
 
Vår gamla köpta krubba kommer aldrig ens fram längre för alla gillar den här bättre.
 
Gipstomtarna i olika varianter, målade av mig, maken och äldste sonen, har flyttats till botten av vitrinskåpet där de kan beskådas året om av de som är korta nog :-).
 
 
Julmusiken kommer att bli väldigt saknad då vår julmapp på Spotify har gått runt dagligen sedan första advent. Den här julens stora hit har utan tvekan varit "Bjällror och klockspel", en ny Dorsinklassiker. Inte i samma anda som Körbergs och Sjögrens traditionella låtar men ändock all julstämning man kan önska sig.
 
Nu kan det räcka med jul för den här gången - hej och tack för den här tiden säger jag. 

Familjememory och kalendertips

Hemgjort memory
Jättekul och lagom många brickor för de små.
Bilderna är från förra årets familjekalender, laminerade med min julklapps-laminator förstås!
 
Jag vill samtidigt tipsa om en superbra familjekalender som funkar bra även för lite större familjer då man kan välja upp till 8 st kolumner. Tillval i form av färg, foto etc väljer man lätt själv.
Familjekalenderna hittar ni på trycksakstorget.se här.
 
Så här ser vår ut i år:
 

Vi vuxna får samsas som en allmän kolumn i år. Barnen har ju sina färgkoder (samma som på handdukar, tandborstmugg, hårborstar etc) och med foto och namn också så kan det liksom inte bli enklare för dem att ha koll på sina egna viktiga datum.
 

God fortsättning på det nya året

Jag borde sagt Gott Nytt År för flera dagar sedan men ni får nöja er med en God fortsättning på det påbörjade 2015.
Jag och elvaåringen tillbringade en stor del av dagen ute på geocaching och det var fasligt roligt även om jag gärna hade varit hemma hos de mina, helst samtidigt. Vi kom hem på sena eftermiddagen lagom till att festpynta och byta om till kalaskläder och sedan anlände mina föräldrar för att fira med oss.
 

Det var "fri klädsel" som vanligt, jag hade gärna sett alla uppklädda men somliga vägrar och när vi ändå bara är hemma hos oss så är det bättre att alla känner sig bekväma. En del valde skjorta eller finklänning, andra valde onepiece eller pyjamas... i kombination med djurmasker, knasiga hattar etc.
 
Snyggaste kombon!
 
Vi hade som vanligt delat upp middagen i omgångar och de flesta av barnen valde att äta första omgången bestående av ett berg av pannkakor tätt följt av glass med grädde, maränger och kolasås.
 
 
 
Sedan gick vi ut och maken tände lite barnfyrverkerier i trädgården, små blixterklot och annat som vi hade kvar sedan förra året. Ganska lagom för de små som sedan gick och la sig i vanlig tid.
Lite senare så åt vi vuxna (och ett barn) fläskfilé med klyftpotatis och bernaisesås. Till efterrätt lemoncurdglass med varma blåbär, maränger och grädde. Enkelt men gott!
 
En stund före tolvslaget så väckte vi de barn som somnat och placerade oss i lekrummet som har långa rader av fönster ut mot parken. Därifrån har vi god utsikt över i stort sett hela byns fyrverkerier. Vi har en jättestor fyrverkeributik ganska lokalt så häromkring skjuts det mängder! Det finns liksom ingen anledning att köpa något själv (bränna upp pengarna) och sedan ett antal år tillbaka så skänker vi pengar till välgörenhet i stället.
Vid midnatt skålades det i Pommac, maken och jag kramades och barnen bad en efter en om att få gå och lägga sig igen :-)
Bara de äldsta barnen höll sig vakna framför en film och gick och la sig samtidigt med oss vuxna.
 
På nyårsdagen var vi bjudna till mina föräldrar på lutfisk! Vi har ju haft gäster själva och sen blev maken illamående och vi höll oss undan (det blev dock ingen magsjuka av det utan var nog snarare kombinationen av inlagd sill och stora mängder ischoklad som nattmål...) men på så sätt så blev det lite mer jul ändå. Jag som hade fått nya tårtprylar i julklapp av sonen stod för en tårta till fikat. Den skevaste tårta du gjort, var makens och barnens betyg på den. Hade ingen sett den innan så hade jag kanske kunnat skylla på att den fraktas i bil placerad i ett barnknä, men nej...Men god var den ändå.
 
 
Dagen efter så kom min efterlängtade bil!
 
Peugot 807
 
Jag kan inte nog poängtera hur fantastiskt det är att ha tillgång till en bil 24/7 igen!
Bilen kom på eftermiddagen och jag var uppe sent och satte in sparkskydd och bilbarnstolar i den. Det heltäckande baksätesskyddet fick sys om lite för att passa en extrastor bil men det blev gjort det också. Jag känner mina barn; andra kan säkert frakta barn i bilen utan att det för den skull syns på inredningen men mina tycks ta med sig en halv leråker in i bilen och gärna få sörjan att fastna halvvägs upp på dörrarna. För att inte tala om att fem av barnen lätt blir åksjuka om man kör längre än en mil.
Dagen därpå vaknade jag med feber och ont i halsen (som förmodligen framkallats av några dygns sömnbrist då tre små haft rejäla ögoninflammationer och turats om att vara vakna och gnälliga hela nätterna) men framåt eftermiddagen så tog jag med de ivriga barnen på en premiär-åktur. Femåringen invigde bilen med att bli åksjuk och kräkas! Jahapp, man har ju roligt nästan jämnt :/
Som tur var så hade vi stannat till vid en butik för att köpa en saccosäck åt sjuåringen och där handlade jag också en snygg förvaringslåda med lock. Den lådan kom till användning längs vägen och var inte så fräsch när vi kom hem, men bilinredningen klarade sig bra.
 
Summan av nytt år då: 2014 var inget höjdarår för oss så ett nytt år med nya möjligheter var att föredra.
 
Jag hoppas på ett fint 2015 både för mig och min familj men också för er andra. Det finns många därute som kan behöva både lyckönskningar och hopp om ett bättre år :-)  

RSS 2.0