Klart!

Äntligen är de färdiga! Paketkalendrar till de sex äldsta barnen:
 
 
Jag tackar högre makter för att jag haft sinnesnärvaro nog att sälja in idén med färdigköpta kalendrar till några av barnen. I år var det i alla fall bara 72 paket att slå in.
När man tänker på den här julritualen runt midsommar, eller vilken annan tid som helst på året, så tänker man lite romantiserat på hur alla ser fram emot nedräkningen till julafton, alla mornar med paketöppning etc. Men när har det någonsin varit roligt att slå in en sjuhelvetes massa småpaket?? Så här efter halv ett på natten så känns det mindre spännande och mer magsår faktiskt.
Nu vill jag inte slå in ett endaste paket på minst ett par dagar.
 
 
 
 
 
 

Skit

Makens vädjan om att skjuta upp operationen till januari ignorerades rätt ordentligt. För att vara ett icke akut läge så tycker jag att de är ganska oresonliga.
Klart en sjubarnspappa kan läggas in för operation några få dagar före julafton utan konsekvenser... Vill sjukhuspersonalen inte ha några semesterdagar under julveckan?? Nog för att vi kan förbereda allt ännu mer noggrant än vanligt men jag kan tänka mig en bättre och smidigare julafton. Känner mig lite gnällig :-(

Änglaprojektet

Vårt änglaprojekt är färdigt att lämnas in för att ta sin plats i julskyltningsfönstret. Det blev kanske inte vackert men ganska sällsynt ;)
 
Vår familj i form av änglar på moln

Alla har varit delaktiga från grundidé till detaljerna på figurerna. Somliga änglabarn är lättare att känna igen än andra; flamsiga fyraåringen, stora dottern, minstingen... Mitt hjärta klappar för min familj :-)
Och för att återge ena sonens resonemang:
"Julen är som en röd ballong - man blir glad av den och den är... röd."
 
Det är glitter i hela huset, jag har nog bränt samtliga fingertoppar på limpistolen och barnen har fått vara uppe senare varenda kväll för att jobba med det här - kort sagt så är vi redo att lämna det ifrån oss och gå vidare i livet.
 

Sant

 
 

En komplett samling!

Jag har tidigare nämnt att jag har en samling av tre tavlor signerade av konstnären med hälsning till mina barn.
Idag kom det ett brev med posten och jag kan meddela att mitt hjärta slog lite fortare när jag såg ordet samling på utsidan.
Du är ju helt underbar, Malin! Inte bara en utan alla fyra som jag saknade:
 

Inte nog med att Herr Åberg själv har skrivit mina barns namn just till mina barn, vilket är så himla roligt och vansinnigt uppskattat av de större här som har koll på Trazan, Zvampen och Stig-Helmer...
Dessutom är det nu så att JAG känner någon som känner någon :-) *En anekdot helt i klass med att min far en gång bokstavligen sprang på kungen innan han var kung.*
Behöver jag säga att jag anser Lasse Åberg vara en kulturskatt för oss 70-talister?

Parfoto

 
 

Födelsedag

Idag har vi firat makens födelsedag. Jag tycker att det är ganska olämpligt att fylla år en månad före jul och det har jag påpekat för honom men han fortsätter envist att fylla år den här dagen år efter år.
Ett helt gäng paket fick han men den i särklass mest otippade kom från hans lillebror som är på långbesök hos oss.
 
En Zombie trädgårdstomte
 
Min man råkar gilla trädgårdstomtar men eftersom hans fru inte delar intresset så har vi inte mer än ett par stycken och de ganska väl gömda. Varför då inte utöka tomtebeståndet med en odöd? Avbitna fötter, blodig, självlysande ögon... just nu kravlar den sig fram från under vår yttertrappa. Ingen villaträdgård är väl komplett utan den.
 
Under förmiddagen så tog vi årets julkort. Många glada skratt i början när alla hade roligt åt varandra och sedan kämpade svågern tappert med fotograferingen tills alla var less på att posera. Att det ska vara så svårt att få 9 pers att titta åt samma håll?!! Tror det togs ca 55 bilder (bara!) och flera var faktiskt användbara. Skönt att ha det avklarat!
 
Smörgåstårta gjorde maken och jag gjorde en Schwarzwaldtårta (som jag btw aldrig har gjort förut) enligt födelsedagsbarnets önskemål. Tårtan såg inte alls ut som den gör på bilderna på nätet men god var den. Nästa gång ska jag börja i god tid och inte komma på att smälta chokladen halvtimmen innan gästerna anländer.
 
 
Lite gäster på eftermiddagen och en rejäl sockerchock, efter det så var energin slut hos många här.
 
Lillkusinen har blivit visad en helt ny värld den veckan han har varit här. Barnen har lärt honom en hel massa saker som att klättra på möblerna, kasta mat etc. Jag har försökt få vår ettåring att föregå med gott exempel - för hon är trots allt ett halvår äldre - men hon lyssnar inte på det örat.
 
Nu sover alla barn och vi vuxna tar kväll. Lite Big Bang Theory på tv och jag tror det finns lite tårta kvar i kylen :-)
 
 

Duplo Mario


Kreativa barn. Frågan är hur länge Mario måste stå framför tvn?!

Tandborstar

Som en tandborstningsbukett :-D

Färgkodade tandborstmuggar - ingen behöver någonsin glömma eller ta fel när handduken och hårborsten också har samma färg.
 
Alla byter tandborstar samma dag (och självklart när det behövs emellan). Stora tandborstbytardagen kallar vi de dagarna och de yngre av barnen tycker det är jättekul att få välja nytt från lådan där jag ständigt har ett lager med tandborstar och tandkräm för alla åldrar och smaker. Sunkiga tandborstar är nästan det värsta jag vet så vi byter ofta!
 

Vuxentandborstarna förvaras högt upp och långt bort - det är ganska otrevligt när man finner att ens tandborste är blöt INNAN man har borstat tänderna :/
 
 

Skattjakt och fler änglar

Fyraåringen och jag drog iväg på skattjakt idag. En lagom sträcka att gå och så fika med i ryggsäcken, det är så bra det blir. När man går med Lilleman är det en helt annan upplevelse än när man går med mellanbarnen eller tonåringen. Med Lilleman smyger vi över stock och sten, aktar oss för björnar som känner doften av muffinsen i ryggsäcken, lyssnar efter varnande fågelskrik... Vi agentar kort och gott (ordet agentar är självklart verbet som tillhör agent; man beter sig som en hemlig agent) och det är något av en favoritsysselsättning för denna unga man just nu.
 
Toker, med gps i skogen
 
Fikapaus

Vi var uppe på ett högt berg också och när vi skulle ner ville sonen ta snabbaste hållet ner, rakt ner för en brant. Nej, det kan vi ju inte. Vi bryter benen om vi försöker gå ner där... sa fega mamman.
Men vi kan väl prova och se? tyckte sonen.
Vi gick samma väg tillbaka trots allt, jag var inte sugen på att se om jag kunde låta bli att bryta något.
 
 
Barnen har en och en jobbat med sina änglar till vårt änglaprojekt idag. Det är så att "vår" kyrka ska ha en liten utställning med tema änglar i år och fönstret där de kommer att visas upp ska också ingå i julskyltningens fönstertittartävling. Förra året var det krubbor som gällde och då såg vårt bidrag ut så här:
 
Alla i familjen hade varit med och gjort figurer/delar till den.
 
I år är det alltså änglar som gäller och alla har varit delaktiga i hur det ska se ut. För att göra det enkelt men ändå personligt så blir det änglar i olika färger. Våra barn har ju en färg var som sedan hänger med på olika ställen i huset; handdukar, tandborstmugg, hårborste, egna spalten i kalendern osv. För oss är det därmed alldeles uppenbart vem i huset som har gjort vilken av dessa änglakroppar:
 
Sneak peek
 
Det är faktiskt riktigt roligt att få hela familjen engagerad i ett gemensamt projekt hur litet och världsligt det än må vara! Alla barnen gillar att pyssla men det är värre med att samarbeta just nu så de gör sina saker i omgångar och ändå blir det en gemensam slutprodukt. Maken suckar ljudligt både över pysslandet och över kyrkans delaktighet i det hela men gör ändå en ritning på hur det kan se ut och försvinner sedan ut i garaget för att leta delar till projektet.
 
 
Vi har våra roller/dräkter klara till årets julkort och de hänger på rad i väntan på fotograferingen. Min utstyrsel kom igår och ni kan tro att jag var konfunderad när jag packade upp delarna och hittade en ögonlapp. Inte har väl min figur ögonlapp?! Mysteriet fick sin lösning när jag läste texten på förpackningen: Inkl. matchande trosa... Aha. Om ni någonsin ska beställa en dräkt på nätet och setet innehåller matchande trosa så förutsätt att kjollängden är ganska kort.
Jag hoppas det inte blåser ute den dagen vi ska ta korten.
 
 
 
 

Julklappsinventering

Vi har ju så dåligt med förvaringsutrymmen i det här huset och det har blivit sämre för varje år som går. Nu tänker jag inte på förvaring för ytterkläder, påskpynt, gästtäcken och sådant för det har tvärtom organiserats och planerats så minutiöst att allt har sin bestämda plats redan. Det som saknas är i stället plats för högst tillfälliga saker. Som tex julklappar åt ca 10 barn och ett gäng vuxna. Eller paketkalendrar för hushållets 6 äldsta barn.
Idag tog det liksom stopp. Tvärstopp! Jag insåg att det inte längre skulle gå att överfylla garderober eller gömma kassar under torkställningen i tvättstugan. Då är det fasligt praktiskt att ha föräldrar som bor i närheten och dessutom har ett helt källarplan att fylla ;-)
När barnen hade lagt sig så packade vi in 7 pappkassar och en flyttlåda med paket och så körde jag dit rubbet. Jag packade upp allt i deras vardagsrum och tog fram mina julklappslistor för en ordentlig inventering. Det jag inte har en Excel-lista för det är inte värt att lägga energi på :-)
 
Barnens paketkalendrar gick jag igenom och tog med hem igen - det är ju snart dags! Av de 6 barn som ska få i år så har 2 st färdigköpta kalendrar (Bamse och Bilar), 1 st får en godiskalender + en hundring i handen, 3 st ska ha egengjorda kalendrar. Ettåringen får en mest för att ha något att öppna hon också, det är skala av paketpappret som är kul tror jag. Hon får russin, strumpor, Pixiböcker och badleksaker i sin. Sexåriga dottern är ju jättelätt att köpa till för hon blir överlycklig av allt puttenuttigt som kylskåpsmagneter, hårspännen, suddisar, nageldekorationer, askar etc. Tioåringen får lite skämtsaker, lego, pusselbitar och sådant i sin. Det gäller ju att hålla nere på kostnaden för det är lätt att det drar iväg med 24 små paket till varje kalender. Just därför så handlar jag småsaker lite då och då från sommarlovet och framåt och sen gömmer jag det på bra ställen. Ikväll har jag plockat ihop och för första gången sett allt samtidigt. Jag hade kunnat göra flera paketkalendrar utan problem :/
Om jag lägger det som blir över på ett bra ställe så behöver jag inte köpa ett endaste dugg till nästa jul.
 
Det visade sig att vi nästan är helt klara med samtliga julklappar och det känns trevligt. Nog för att maken har meddelat sin läkare att han inte har tid att läggas in för operation förrän efter nyår, men ändå. Det är alltid skönt att kunna lägga mer tid på att bara umgås i december och njuta av julstämningen.
Äldsta sonen är inte helt lätt att ordna julklappar till. Hans önskelista detta år sträcker sig till Laptop och Utlandsresa. Vi får väl se vad Tomten har att komma med.
 
Själv vill jag gärna helgardera mig och har alltid en väldigt lång och uppdaterad önskelista på datorn. Där står inte bara vad det är jag vill ha - för säkerhets skull så lägger jag alltid till var den kan inhandlas, pris och ett färgfoto! Tomten kanske börjar bli halvdöv så det är bäst att göra det enkelt för honom.
En gps har jag redan fått av min pappa som tydligen råkade köpa en bra sådan fast han redan har en egen. Toppen när man håller på med geocaching.

Något att tänka på

 

I kampen mot särskrivningar

 
 
 
 
 

Ängel

För ett tag sedan var jag inne på Panduro och då hade de så söta Tilda-änglar i butiken. De är ju helt bedårande! Jag blev lite sugen att göra en egen ängel men jag ville göra den i en egen modell och helst då en lite större docka.
Jag ritade upp ett mönster hemma och botaniserade i min stora tygkista.
Allt är tygstuvar och spillbitar från gamla projekt, bla syddes en klänning av det som blev över från våra köksgardiner. Med lite garn fick ängeln en Star Wars-inspirerad frisyr. Snören och en träplatta som jag hittade i mina föräldrars källare fick bli en gunga.
Eftersom min symaskin strejade periodvis så handsydde jag det mesta i ren protest (jag hoppas symaskinen skäms riktigt ordentligt) och då blir ju stygnen som de blir. 
 

Det blir ju aldrig riktigt som man tänkt sig; de vita strumporna korvar sig lite, proportionerna kunde varit bättre etc men på det hela taget så får jag vara nöjd. Nu har jag provat och jag är inte sugen på att göra fler.
 
Barnen och jag har ett annat änglaprojekt på gång nu och det blir betydligt mer glitter och färg där.

Hoppsan!

Dagarna bara rullar på i en faslig fart och det har inte riktigt blivit tid att sitta vid datorn!
Maken var bortrest hela helgen och hade kameran med sig och eftersom min högst tillfälliga skruttmobil inte är något vidare att fotografera med så har det ändå inte blivit några bilder tagna från de dagarna.
Med sig tillbaka hade maken sin ena bror och hans son. Lillkillen är åldersmässigt exakt mitt emellan våra två yngsta barn så där fick de en lagom stor lekkamrat. Vår ettåring är en ganska burdus tjej och hon tar inte alltid så väldigt mycket hänsyn till att kompisen inte vill bli kramad. Det är förmodligen att likna vid att bli kramad av en boaorm så jag förstår honom. Trevligt är det i alla fall med extra barn i huset!
 
Vi gjorde ju om i vardagsrummet nyligen och fick då en gigantisk gammal ekskänk över. Om man gärna vill ha en sådan möbel är den värd mycket men om den bara står i vägen och dessutom är så aptung att man vägrar bära ut den ur huset så är den inte värd ett ruttet lingon.
Här måste jag absolut tipsa om Bjussa.se där man lätt skänker bort sådant man inte längre behöver. Som Blocket fast gratis kan man säga :-)
Vi fick massor med svar på den där skänken men eftersom vi faktiskt krävde att hämtaren tog med bärhjälp (jag är stark men inte SÅ stark och maken har ganska ont i kroppen just nu) så tog det en vecka att bli av med den. De som kom och hämtade den var innerligt glada för sin nya möbel och de skulle slipa och vitmåla den - kommer säkert att bli jättefint och dra upp värdet en hel del med dagens inredningstrend men jag är glad att jag slipper det jobbet!
Som gåva till oss hade de i gengäld med sig ett högt handgjort ljus. Jättefint!
 
Jag ska spara det till julafton eller kanske nyårsafton.
 
Det är inte första gången vi har skänkt något via Bjussa och heller inte första gången som vi har fått en gåva tillbaka. När vi tex skänkte bort vårt lekrumsbord till en glaskonstnär så fick vi ett glasfat som var så vackert att det nog är det finaste jag äger, jag beundrar det så ofta jag kan. En amatörfotograf blev glad för en barngungstol och har lovat oss en familjefotografering när vi önskar det, jag har sett hennes hemsida och inkasserar gärna den tjänsten någon gång.
 
 
Häromdagen fick jag tag på en flanotavla som jag länge har gått och funderat på att göra till lekrummet. Ni vet väl vad det är? Vi hade en på lekis när jag gick där på 70-talet och de flesta dagis hade dem förr.
Några av barnen här blev väldigt engagerade i att göra egna bilder och de har lagt ner timmar på att hitta på egna berättelser och få fram passande bilder.
 
 
Nu pratar maken om glögg och ett avsnitt av Walking Dead. En oslagbar kombo så jag får väl förflytta mig till vardagsrummet.
 
Men först Dagens bus av ettåringen:
Puffat ris är inte bara gott att mumsa på, grynen passar även perfekt i näsborrarna! Så bra att mamman fick leta på en pincett för att få ut dem igen.
 

Helg

Maken är bortrest och tog kameran med sig, tänk vad man är van att kunna fotografera allting nuförtiden.
Idag har jag och barnen haft mys-dag. En sån där dag då vi inte gjort annat än haft trevligt tillsammans. Trolldeg, Duplobyggen, gipsmålning och ett oändligt antal sällskapsspel. Det blir ju inte så mycket nytta med någonting men uppskattat av alla. Man behöver sådana dagar ibland helt utan måsten.
Fast när jag tänker efter så dammtorkade jag faktiskt hela huset direkt efter frukost i morse. Söndag är städdag i vårt hushåll och eftersom maken inte medverkar denna helgen så blir det dubbelt jobb för mig - lika bra att dela upp det lite. Det betyder tex att jag måste dammsuga. Jag avskyr att dammsuga! Köket och delar av vardagsrummet tar man ju varje dag, det är ofrånkomligt om man ska stå ut. Men resten är bara så in i norden trist! Det tar tid, man blir varm och är ettåringen vaken så nog följer hon efter som en liten svans och vill gärna hjälpa till (eller stänga av dammsugaren varannan minut om hon är på det humöret).
Barnen har kommit på att det är rätt kul att kunna slappa hela långa söndagen så flera av dem gör sin städning i förväg. Vi har inte så mycket städning kvar att göra den här söndagen, förutom jag då. Om alla är klara före kl 10 så kanske vi drar iväg på utflykt. Nu är det ju tyvärr så att vi inte får plats alla i bilen, inte ens när maken är med. Antingen behöver vi en barnvakt till de minsta eller också så blir tonåringen hemma (inte för att han måste utan för att han gärna slipper hänga med på ocoola saker som tipspromenad eller liknande).
 
Idag fick jag ett trevligt mail från Tomten, eller åtminstone en av hans hjälpredor. Nu vet jag vad jag får i julklapp :-)
Inte för att jag har fått paketet än utan för att han mailade över manualen så här i god tid. Misstänker att själva grejen lämnas av här endera dagen eftersom den redan är införskaffad och jag kan tänkas behöva den.
Man kan ju hoppas på en ny mobil också till jul om jag nu står ut så länge och inte går och köper mig en innan vi ens hunnit in i december. Nu förstår jag hur Maria Montazami känner sig utan läppstift.

Små glädjeämnen

Jag skulle visa upp min gamla balklänning för dottern och det var inte utan viss nöjdhet jag kunde konstatera att den sitter lika bra nu som när jag var 14 år. Efter 25 år och sju barn ger en sådan sak lite extra glimmer åt den här fredagskvällen! Alla timmar på gymmet har kanske inte varit helt bortkastade.
 
Min mormors gamla klänning förvandlad till en gräddbakelse vid min studentbal -95
 
Jag har haft den där på mig vid 3 olika baler, med och utan volanger och rosetter efter modets skiftningar. Känns inte så värst troligt att det blir fler danser i den sortens klädsel.
Men vad är väl en bal på slottet? Den kan ju va´ fruktansvärt långtråkig och dötrist och tråkig och alldeles... alldeles underbar.

Saknad

Min mobil dog idag! Utan förvarning eller nedtrappning så la den bara av :-(
Jag är egentligen inte förvånad, jag inser ju att jag haft tur som alls har kunnat använda den de senaste månaderna. Jag tappade den i stenplattorna utanför ytterdörren i våras/somras och la sedan lite så där "tillfälligt" på ett displayskydd ovanpå för att slippa glasflis i pekfingret. Sedan dess har den åkt i golvet många gånger, ibland för att jag är klumpig (och dessutom envisas med att ha med den i skogspackningen) men också för att ettåringen stjäl den så ofta hon kan för att sedan slänga den all världens väg när hon blir påkommen. Fram tills idag har den fungerat felfritt trots allt den varit utsatt för.
Mitt i ett parti WF så slocknade den och ett par blinkningar i växelvis grönt och lila följt av en suck och så var det slut.
 
Jag har aldrig varit sådär mobilberoende som vissa kan vara och jag var nog sist i landet med att skaffa mig en touchmobil (som jag fick i present av maken). Visst, den har hängt med mig sedan dess och jo, jag har haft den med vid middagsbordet - både för att läsa nyheterna för barnen, gå igenom skolmaten och lägga ett ord på WF när de andra droppar av en efter en.... Jag vet att en del tycker att det är långt över gränsen, men för mig som gärna läser en bok medan jag pratar, lyssnar och äter middag så är det inte att vara mer osocial än vanligt ;-) Fast bara hemma och inte när vi har gäster då förstås. Jag tar heller inte fram mobilen och börjar kolla av sms när jag står och pratar med någon - sånt gör mig tokig.
 
Eftersom vi närmar oss den tiden på året då man helst undviker onödiga utgifter så tänkte jag helt enkelt strunta i det faktum att jag numera är tillbaka på en knapptelefon som man visserligen kan ta riktigt dåliga foton med men varken skicka mms eller surfa med. Visst borde man överleva det!
Hej då Instagram, hej då kolla av Traderaauktioner. Hej då gps och hej då fota vardagsbilder.
Jag saknar min mobil redan :-(

Utklädnad

Flera av barnen älskar att klä ut sig och vid det här laget så har vi en ganska välfylld utklädningslåda. Det är ju rätt tacksamt att ha en liten lillasyster som man kan klä ut också. Hon säger inte nej till någonting :-)
 
 
 
Planeringen för årets julkort är i full gång och anledningen till att det krävs lite framförhållning förstår man om man tittar på förra årets julkort:
 
 
En viss familjemedlem har i år bestämt sig för att vara smurf. Smurf, smurf och inget annat än smurf! Vare sig det går att ordna kläder eller ej. Jag har försökt att resonera och erbjuda alternativ; "Men vännen, du kan få vara pirat... eller Spindelmannen... eller Elvis." Ingenting hjälper. Det är ju sjutton också att en vuxen karl ska vara så envis!
 

Leksaksförvaring

 
Var sak på sin plats. Lättstädat för barnen!

Fars Dag och Mårten Gås

Vi firade pappan med paket på sängen tidigt i morse. Han lyckas fortfarande se lika förvånad ut varje år när han öppnar de inslagna lakritspiporna och marschallerna, i år fick han några oväntade saker också bara för att det är så roligt att få ge paket.
 
 
Annars har vi som vanligt varit hembjudna till mina föräldrar på Mårtensmiddag, i det här fallet inte gås utan kalkon. God mat i överflöd och sedan dessertbuffé på det :-)
Nu ska jag avsluta det jag håller på med vid symaskinen och gå till sängs. Barnhab och annat fyller morgondagen.

Skaka loss

 
Skruttan tröttnar visst aldrig på favoritlåten.

Pumpa

Jag tycker det är trist att gröpa ur pumpor till Halloween. Det blir bråk om vem som ska få göra det (såvida man inte köper många) och de ruttnar på en vecka. Visst är det gott att göra pumpakaka på fruktköttet och kärnorna är jättegoda rostade med salt på, men är det värt jobbet? Det frågar jag mig varje år.
Idag fyndade jag en fejkpumpa av frigolit på Jula :-) Rätt mått och på långt håll och med svaga ögon så ser den ut som en pumpagubbe ska göra. Det sitter ett litet elektriskt värmeljus i den så där är tom belysning om man så önskar.
 
24.50:- på rean
Undras om barnen godtar min ersättningspumpa nästa år? Det finns vissa tveksamheter kring det men hoppas kan man

Skoshopping

Några av barnen saknar ännu vinterskor, det har varit så milt ute att det inte har känts riktigt akut och då är jag ändå en sån som gillar att vara ute i god tid med ytterkläder och annat.
Idag tog jag med mig trettonåringen på skoshopping. Han hittade några han gillade inne på Deichmann, likadana som han hade förra året och var nöjd med.
 
Medan sonen provade skor så såg jag mig omkring efter ett par vinterskor till mig. Nu är det ju så att vinterskor till tjej/dam sällan är så praktiska och "snyggskor" har jag redan. Det jag behöver mest är ett par rejäla skor som jag kan ha i vinter när jag är ute med barnen, utan att bli blöt och kall. Provade skorna sonen skulle köpa och de satt perfekt, riktigt sköna också men kanske inte så snygga till mig. Men de här då?
 
Svart basmodell, jättesköna. Ser de barnsliga ut med reflexbanden? Fast vem bryr sig i pulkabacken egentligen... vore ganska fånigt om någon började peka på mig och ropa ut att jag köpt skorna på junior/pojkavdelningen :-)
Hittar jag inga roligare så köper jag dem kanske.
 
Plantagen hade fått fram alla sina juldekorationer och man blev ju glad bara av att komma in i butiken.
 

Jag älskar julen och alldeles speciellt det där gammeldags med rött, vitt och grönt. Jag hade kunnat göra av med många pengar därinne men lyckades hålla mig idag.
 
Vi tog ett varv inne på Ikea också. Sist glömde jag köpa glödlampor och listan på var det saknades började bli lång. Jo, jag vet att de kallas LED, halogen etc numera men jag saknar ett fungerande samlingsnamn för det man skruvar i lampan. Vad kallar ni dem?
Dyra som guld är de i alla fall och man blir ju deprimerad av att betala en halv tusenlapp för att få full belysning igen. Man behöver inte byta lika ofta osv men det är ändå skitdyrt den dagen man står där i kassan.
Vi tog en fika också i restaurangen, det hör till. När vi satt där i godan ro fick jag ett MMS från maken:
 
Om man trycker lite med ett paraply
så kan man få ner en panda ganska
långt i toaletten "suck"
 
Ettåringen testar världen. Som vanligt.
Jag brast ut i skratt och njöt sedan extra mycket av lugnet att vara iväg på tu man hand med min tonåring. Lite påtår på kaffet fick det bli också bara därför :-)
 
Skruttan har ett väldigt varierat minspel och igår drog hon igenom hela registret medan pappan åt lunch - han monterade väggskåp när vi åt och jag hade köpt en "gårdagens" bit smörgåstårta bara åt honom.
 
 
Skruttan undrar varför pappa äter räkor när hon fått kalops bara en liten stund innan.
Hon kom närmare och närmare och till sist så lång hon raklång på köksbordet med munnen vidöppen och pekade att han skulle ge henne lite mat också.
Underbara busunge.
 

På sparlåga

Vardagsrummet är klart! Idag har vi gjort ett gott dagsverke och jag är så nöjd. Det är så fint att man knappt kan tro att det är vårt vardagsrum :-)
Efter en välbehövlig dusch ligger jag nu nerbäddad i soffan i väntan på popcorn och ett avsnitt av Walking Dead. Kommer att sova djupt i natt och i morgon tänker jag bara ta det lugnt. Det har jag gjort mig förtjänt av.

Kökskakel: Före och Efter

Nu har det hunnit gå en vecka sedan vi ändrade färg på kökskaklet så det är väl dags att visa vad som hänt.
 
FÖRE:
Ljust, lantligt.... men inte riktigt vad jag vill ha i mitt kök. Vet inte hur de tänkte när de slängde upp det -85 för det passade inte ihop med köket som det såg ut när vi flyttade hit heller. Undras om inte det var gröna och aprikosfärgade tapeter i köket då! Nu är det mjölkvitt på väggarna.
 
EFTER:
Svart! (som för övrigt är en otacksam färg att fotografera!)
När vi blir mångmiljonärer så ska vi riva ut hela köket och naturligtvis kakla om också, men tillsvidare så fanns det ett par alternativ som är betydligt enklare och kostar mindre.
 
1. Dekorplast! Man kan beställa färdiga rutor som bara är att sätta över kakelplattorna och på så vis är det gjort på en eftermiddag. Man kan färga om fogarna med kakelfogpenna om man vill fräscha upp dem eller byta färg.
Det här var vårt första val och jag tipsar gärna om Paxlux.se som har bra priser! Där kan man beställa ett provpaket med kakelvinyl för 30:- om man är osäker på måtten eller färgen. Till vårt kök skulle det kosta drygt 800kr + fogfärgen och det tycker jag är helt ok för den stora förändringen som det ger.
 
När jag var på Bauhaus i ett annat ärende fick jag tipset att i stället måla rubbet...
2. Måla om med kakelfärg. Lackfärg som går bra till fogarna också om man vill ha dem i samma färg. En burk på 375 ml (om jag inte minns fel) kostade runt 350 kr. Det ska ev räcka med en målning men eftersom vi hade både mönster och struktur så krävdes det 3 lager och då gick det åt kanske 2/3 av färgen så det är drygt.
Jag blir förvånad varje gång jag går in i köket nu. Det svarta är ju rätt basic men det är så skönt att slippa det där gamla med kaffekvarnar på :-)
 
En minimakeover verkligen men det blev stor skillnad.

I väntan på december

Vi har gjort lite gipsfigurer som man kan måla när det börjar närma sig jul. Jag vet att jag har sagt det förr men jag säger det igen - släng aldrig plastformarna från chokladaskar, chokladkalendrar etc! De är toppen till att göra egen choklad i och väldigt trevliga till gipsgjutning också.
 
 
De små gipsfigurerna kan man måla, limma glitter på, limma fast på tavelramar, lägga på ljusfat, göra kylskåpsmagneter av osv. För de mindre är det ett lätt pyssel som ger resultat snabbt och för de större som klarar av att färglägga detaljer blir det fina egna prydnader.
Nu gjorde jag jultema den här omgången men vi har också formar med prinsessor, Bilar, Spindelmannen etc från tidigare års chokladkalendrar.
 
Många små julfigurer som kommer att läggas i en låda tills det blir dags att gå all in med bjällerklangen.
 
 
 

Vem behöver TV?

Eftersom vi målar om i vardagsrummet så är TVn nermonterad och undangömd för tillfället. Insikten om att det här skulle bli en tv-fri dag har framkallat både gråt och tandagnisslan hos somliga mer än en gång och dysterheten återvände i samband med kvällsmaten. Inget Bolibompa före läggdags??
 
Men så kom de på att vi ju har en finfin kasperteater och nog kunde man se både det ena och det andra ändå.
 
Den stunden jag satt med så visades både förtrollade kungar och prinsessor, Dr McStuffins och så någon rysare med zombies också. Vem behöver TV när man kan turas om att önska resp. spela upp vad som helst?!

När de yngre lagt sig så spelade de äldre barnen spel. Riktiga spel - inte Wii, XBox 360, PSP eller på datorn. Det blev ju nästan som Earth Hour, fast med tända lampor. :-)
 
 

En kämpig vecka

Det här inlägget har jag börjat skriva på flera gånger men sedan inte orkat färdigställa. Det här har varit en påfrestande vecka minst sagt och då är vi ändå bara på torsdagen.
Förutom alla de vanliga aktiviteterna så har det varit femtielva andra saker. En del trevliga som bokcirkel, dotterns luciaträning etc och andra mindre roliga eller bara extremt energikrävande.
 
Vi håller som bäst på att göra om vardagsrummet nu. Ikväll är det förhoppningsvis sista målningen av fondväggen och det betyder då att i morgon så kan vi börja sätta upp väggskåpen och ställa alla möblerna på rätt plats. Det är kaos överallt i väntan på att det ska bli klart!! Tretton ikealådor belamrade lekrummet så sent som för ett par dagar sedan men eftersom äldsta barnet ville hjälpa till så tog jag chansen att sätta honom på montering. Ibland har man faktiskt nytta av att ha en tonåring i huset :-)
 
Allt är färdigmonterat och bara väntar på att hamna på rätt plats. 
 
Allt målande och alla mini-makeovers i huset står mig upp i halsen just nu och vi behöver en paus. Två långsidor av vardagsrummet är vita och ska så förbli men eftersom det har flyttats runt tavlor och hyllor de senaste åren (för att inte tala om barnens små konstverk direkt på väggen) så ska de målas om också. Vitfärgen står i tvättstugan och jag tänker faktiskt låta hinken stå kvar där. Jag orkar inte just nu så det får vänta tills lusten faller på igen.
 
Flera som jag bryr mig mycket om har det kämpigt just nu. Är det inte make/maka eller ex-sambos så är det arbetsgivare eller ekonomiska situationer som ställer till det. Ibland undrar jag hur människor är funtade! Mina tankar är med alla som behöver det <3
En av de som har hamnat i turbulens står inför ett mindre roligt val. Jag misstänker åt vilket håll det lutar och det påverkar i förlängningen också en stor del av mitt liv. Pessimist som jag är just en sådan här kväll så ser jag framför mig att hela min värld sätts i gungning och det är kanske inte så långt från sanningen. Somliga människor behövs precis där de är om jag fick bestämma men nu får jag ju tyvärr inte det och man kan bli förbannad för mindre.
Det är som sagt mycket nu och på något sätt så tar det udden av andra saker som man helst inte vill tänka på alls. Maken väntar på tid till kirurgen igen och jag hoppas att det blir av snart och inte närmare jul än nödvändigt.
Nackspärren som kommit och gått den här veckan är måhända mer psykisk än fysisk om man ska börja analysera läget. Det är nog bara lobotomi som hjälper.
 
 
Pluttan är åtminstone alltid glad :-) Självklart behövde hon en träningsoverall nu när hon tränar på att krypa.
 

Tvätt

När jag träffar nya människor så får jag ofta frågor om hur vi löser vardagen. Jag inbillar mig att vi inte gör så mycket annorlunda mot om vi hade varit en "normalstor" familj egentligen men svaret blir alltid detsamma: Ordning och reda! Var sak på sin plats, som Alfons Åbergs pappa brukar säga :-) men också rutiner. Vi har rätt strikta rutiner för det mesta och det är delvis för att somliga familjemedlemmar kräver det men också för att allting går så mycket smidigare.
Jag har länge funderat på att göra en kategori som heter Ordning & Reda här i bloggen och från och med idag så kommer jag att fylla på med inlägg om hur vi löser saker där.
 
Vi kör ca 15 maskiner tvätt i veckan, give or take... Hur gör man då för att inte drunkna i smutstvätt?
Alla sorterar sina kläder på kvällen och de SKA hamna på rätt plats.
 
Sorteringstunnor för smutstvätt.
 
Ettåringen klarar av att ta sin smutstvätt till tvättstugan och kan hon så finns det ingen ursäkt för någon annan!
Vi har begränsat med utrymme att hänga tvätt (vi har ingen torktumlare både av miljöskäl och platsskäl men det är en fråga som kanske borde ses över igen) så jag kan max köra 2 maskiner kläder per dygn. Lakan och påslakan hängs över innerdörrarna och det är rätt värdelöst faktiskt och ser himla trist ut när vi har bytt sängkläder på helgerna och det hänger textilier överallt.
Jag sorterar ren tvätt lite då och då under dagen, varje dag. Alla i hushållet har varsin trådback i ett Elfasystem i tvättstugan och där fyller jag på med rena och vikta kläder. Barn och vuxna får sedan hämta backarna efter hand som de blir fulla och så lägger de själva in det i sina byråer på rummen.
 
Som alla andra så har vi konstant en hög med ensamma strumpor över. Jag förstår inte hur det är möjligt men periodvis är det 200-300 strumpor som är utan kompis i lådan! Vi har provat lite olika system för att få ihop paren utan att ägna lördagskvällarna åt att leka strumpleken (ett poäng per upphittat par) men inget har varit särskilt effektivt.
 
Är det kanske den här som har varit framme?
Strumpjäkeln - Fiskrens Design
 

Tre är en samling

Visst säger man "tre är en samling"? I så fall har jag en samling tavlor med personliga hälsningar från konstnären till mina barn. Tre av dem åtminstone :-)
 
 
Man kan inte annat än le när man passerar tavlorna.

Allhelgona

Vaknade i morse av en massa babytjatter från spjälsängen. En liten fröken som liksom sin syster alltid vaknar på strålande humör och glatt pladdrar på.
Nu har hon mitt i alla andra ljud börjat infoga ett klart och tydligt Mamma här och där. Det är ju så hjärtat smälter när man hör hennes lilla röst.
 
Idag har några av barnen haft tennistävlingar och eftersom det skulle vara Halloweentema på det hela så fick de spela utklädda. De stora barnen fick lite ärr och blod ditmålat men sexåringen spelade tennis utklädd till ängel med vit tyllklänning. Hon kom fyra ändå och det är inte illa jobbat :-)
Maken (som är tennistränare) var där iförd flugsvampsmössa och det var tydligen populärt.
 
Ikväll har vi som alla år besökt min mormor och morfars grav. Eftersom vi anlände innan det hade börjat skymma så tog vi en promenad i skogen intill kyrkogården först. För en del år sedan hade vi som tradition att äta kvällsmat mitt ute i skogen innan vi gick till kyrkogården och de äldsta barnen minns fortfarande hur vi åt pannkakor i en beckmörk skog. Efter fjärde barnet blev det lite ändring med det där så först reducerades det till fika och numera fokuserar vi bara på ljuständningen.
 
 
Det är ju en lurig tid på året vi befinner oss i och vädret kan vara precis hur som helst, vissa år har barnen kunnat ha sina sommarjackor och vissa år har det varit skidoverall som gäller. I år var det riktigt skönt ute, jag hade en tunn tröja plus höstjacka och jag behövde definitivt inte frysa.
 
På kyrkogården var det lika vackert som vanligt med alla tända gravljus.
 

Barnen hade med sig ett litet värmeljus var också (vi konstaterade hemma att samtliga värmeljus i ljuslådan har tandavtryck... ettåringen!!)
 
Jag tyckte så mycket om min mormor. Hon skämde bort mig det vet jag och jag älskade att hälsa på hos mina morföräldrar. Jag valde tom att bo hos dem när resten av min familj åkte på semester till Spanien. Vem vill hänga på en strand när man kan bada skumbad i mormors badkar och få naglarna målade efteråt?! Jag kommer alltid att minnas hur det doftade i deras lägenhet, den knarrande tröskeln och väggklockans tickande. Mormor gick bort när jag var i tonåren och nu är jag gammal nog att önska att jag hade frågat henne mycket mer om hennes liv.
Morfar höll sig mer för sig själv. När jag flyttade tillbaka till Sverige fick vi en lägenhet i samma hus och jag tog hand om honom när han började få svårt att klara sig själv. Han gick bort några veckor efter att vi fått vårt andra barn, sonen som vi också gav hans namn.
 
Det är en sorglig kväll men också väldigt viktig. Vi pratar mycket med barnen om de vi känt som inte längre finns med oss. Speciellt mina morföräldrar har de hört så mycket om så att de nästan tycker sig minnas dem även om de aldrig träffats.
Allahelgonahelgen tar som alltid fram frågor om döden och om begravningar och sorg. Vi pratar, pratar och pratar. I år hade barnen många frågor om cancer vs död och jag förstår att de oroar sig över pappa även om vi annars inte pratar så mycket om det till vardags. Man har liksom alltid tagit för givet att ingen av oss skulle kunna bli allvarligt sjuk men så hände det och det blev till att tänka om. Det gick bra senast och man vill inte tro något annat än att det ska fortsätta gå bra. Jag önskar man kunde ge garantier för att alla man bryr sig om ska få leva lyckliga och få leva färdigt, ja helst alla i hela världen! Bara ämnet har blivit stort och svårt och inte mycket blev sagt.
Skönt att komma hem igen och byta till lördagskväll med godisskålar och AFV på tv.
När de små kommit i säng så gick jag och de två äldsta barnen på en liten promenad i mörkret och beundrade alla upplysta pumpor. I år valde vi att inte skaffa någon egen pumpa, vi fick låna mormors pumpa under Halloweenfikat här och det räckte gott. Jag är inte så mycket för Halloweenfirande och hade gärna hoppat över hela jippot om jag hade fått bestämma själv. Det är mycket nu ändå med höstlov, Fars dag, makens födelsedag och sedan en hel julmånad. Jag längtar till julen!

Fyndat tårtdekorationer

15 kr/st på Netto
 
 
 

Höstlov

För de flesta är höslovet ett välkommet avbrott i en seg och mörk årstid. Jag älskar loven och njuter av att slippa passa tider (åtminstone inte de tidiga mornarna) och att familjen har möjlighet att göra saker tillsammans allt efter behag. För somliga här är det egentligen precis tvärtom - inga rutiner, ingen vardag och total förvirring. Om jag någon gång tvivlar på att det handlar om en diagnos (för det gör jag fortfarande från och till) så ramlar det över en med buller och bång efter några dagars ledighet. Vi måste bli bättre på att planera de lediga dagarna i god tid, det är nog det enda som kan fungera.
Här har vi i en enda salig blandning letat skatter, haft gäster på Halloweenfika, tagit långpromenader, målat kakel, varit på Halloweenkalas och besökt hembygdsparken.
Vad mer? Jo en liten storm drog ju förbi häromdagen. Jag vet att många inte märkte av den men här flög lite saker runt. Staketet är nu tillbaka där det ska stå men grindarna går inte att stänga?! Har inte orkat kolla närmare på det men det går säkert att justera lite. Idag gjorde vi lite landsvägskörning och passerade en tomt där de hade en studsmatta hängande i ett träd :-) Nu menar jag inte en sån där liten pluttig metersbred studsmatta utan en riktigt rejäl sak! Skulle vara intressant att veta hur de plockar ner den på marken igen.
 
 
 
På hemväg från geocachingtur i mörkaste trollskogen, vi spenderade bla 45 min åt att leta efter något som troligen kommit på avvägar i stormen.
 
 
Dottern förberedde Halloweenfika i mormors kök.
 
Pumpakaka med cream cheese frosting och spindeldekorationer. Sexåringen som har dekorerat själv.
 
Pimpade mariekex
 
 
Fick bara tre barn med mig på Halloweenfesten på Öppna Förskolan; en prinsessa, en ballerina och så en katt. Jag gick som häxa (behövdes ju inte mer än en spetsig hatt för min del).
 
Idag har vi varit och lämnat en massa kläder och saker hos en familj som verkligen behövde det. Känns bra att göra vad man kan även om det på det hela inte är mycket. Passade på att göra en utflykt samtidigt och besökte hembygdsparken i närheten. Mycket lek, mysig picknick (trots ihållande duggregn) och ett par skatter tog vi också när vi ända var ute och for.
Full fart på lekplatsen.
 
I morgon är en ny dag. Tennistävling för några av barnen står på schemat och sen får vi se vad familjen orkar med.
 
Vi har ju våra köksstolar liggandes på golvet, delvis under köksbordet, för att ettåringen inte ska klättra upp på bordet hela tiden och slå på glaslamporna. Då och då sparkar man i de där förbenade stolarna och det är ingen skön känsla! Idag tog det riktigt illa och jag börjar bli blå på och runt tårna :-(
När slutar barn att klättra??! Vi har ju inte haft den (vilda) sortens barn förut. Jag börjar bli rätt less på att ha stolar liggandes på golvet överallt. Morr!
 
 
 
 
 

RSS 2.0