Liten skogsutflykt och jackfynd

Jag tog med mig två mellanbarn på en geocachingrunda i skogen.
De sista multi-cacherna på höstens stora temarunda hittades. Sist ut hade namnet Urgammal och till barnens stora förtjusning fanns den i ett gammat träd, i en dold urholkning där det hängde ett väggur...
 
Texten lyder: Nu är tiden inne att ta mysterycachen. Tänk på att den är riktigt skruvad!
Något som har med skruvar att göra då alltså. Var den finns vet jag inte än men vid det här laget så har vi fått ihop en hel massa kodsiffror som ska in i en matematisk formel?? Jag får sätta mig med det vid tillfälle, när jag orkar tänka ordenligt.
Det var kallt så att händerna domnade när jag knappade på gps:en men det hindrade inte oss från att ta en fikapaus.
 

Planen var passa på att ta en skattgömma vid en kyrka vi passerade på vägen tillbaka men efter en stunds letande läste jag lite mer noggrant på instruktionerna och insåg att det nog krävdes koder (årtal?) som skulle hittas på gravstenar i närheten. Vi hade ingen lust att trava kyrkogården runt i kylan så det får bli en annan gång.
 
Vi var bara precis hemma och vände för att byta kläder (barnen och jag var lika leriga) och hämta upp Lilleman och sedan åkte vi iväg för att handla. Lillkillen växer så att det knakar just nu. I somras hade han fortfarande storlek 92 i kläderna och när jag väl hunnit köpa kläder i storlek 98 så behövde han 104... Vinterjackan han fick för en månad sedan hade därför blivit alldeles för liten och när han leker så glipar det vid ärmarna. Rätt oskönt! Vi tog ett varv i klädaffärerna och på Lindex kom vi över en jacka i hans favoritfärg orange. Det fanns bara en enda och i stl 110 dessutom - men den passade perfekt! 
Nu har gänget precis tittat färdigt på Tillbaka till framtiden 2 och det är dags för de flesta av dem att bädda ner sig i sängarna.
 

Söndagsförmiddag

Maken har ryggskott. Åtminstone är det vad han har kommit fram till efter att vi uteslutit allt som är riktigt negativt. Det är plågsamt att se honom försöka röra sig och han har svårt att ligga ner också så det blir inte så mycket sömn för hans del. Jag har flyttat in till de minstas sovrum för att kunna få lite vila eftersom jag drar hela lasset själv just nu.
Ev så löser det sig med barnvakt för de minsta idag så att jag kan ta ut barnen på lite äventyr i omgångar. Jag klättrar på väggarna av att bara sitta inne och barnen behöver allt komma ut och lufta sig de med.
Barnen tröttnade på julmat och festmat redan på annandagen så vi avrundade med bulgur och köttgryta då och är nu tillbaka på vardagsmaten. Ett par dar till sen är det ju nyårsafton! Barnen brukar äta i vanlig tid och så äter vi vuxna middag lite senare, vi som uppskattar "finmat". I år har några barn önskat pannkakor men lax i rosmarin/apelsinsås finns också som önskemål. Vi får se.
Nu ska jag se vad vi kan hitta på till lunch innan jag och några mellanbarn drar till skogs.

På toadörren...

En liten påminnelse på insidan av dörren till familjebadrummet.

Ingen kan skylla på att de glömde.

Värmeljus

 
Ett ganska trevligt sätt att ge nytt liv åt en gammal burk Bullens korv.

Trevligt med rena mattor

I måndags så hämtade vi upp stora vardagsrumsmattan från kemtvätten. Till en kostnad av 500:- så fick vi ha en fräsch matta till jul.
Ikväll bajsade minstingen på den! :(
Jo, hon hade både blöja och pyjamas på sig men hon förflyttar sig genom att hasa på rumpan.
Den här gången skurar jag min matta själv, helt gratis men ändå ganska ogärna.


Juldagarna rullar på

Vi gör inget vettigt alls nu utan låter dagarna gå i sin egen takt. Barnen leker med sina julklappar och fortsätter att mysa runt i tomtepyjamas/nattlinne/klänningar hela dagarna.
På julen får man se på tv mitt på dagen om det visas film och det gör det ju, hela tiden.
 
Lek i granen
 
Igår så åkte jag in till julrean på stora köpcentrat. Mormor tog hand om de små några timmar för att maken skulle slippa lyften och för första gången sedan hon var spädbarn så sov ettåringen middag där. Skönt att veta att det fungerar.
För en gångs skull så fanns det mycket fynd att göra men herregud så mycket folk det var! Nu är jag ändå en ganska rutinerad reashoppare och jag har nog aldrig missat en julrea... men så mycket folk har jag aldrig sett trängas förr. Köerna var enorma! H&M hade 8 kassor igång och det stod runt 50 pers i kö till varje kassa. Det hindrade inte mig från att ge mig in i det hela men 4 butiker och två timmar senare så höll jag på att bli tokig och påbörjade projektet att ta mig tillbaka ut till bilen. När jag åkte därifrån var parkeringen igentäppt med rader av bilar som letade efter parkeringsplatser. Det är första gången det har varit fullt på samtliga p-platser och då finns det ändå 5500 sådana runt om köpcentrat.
Fyraåringen som snudd på hoppat över en klädstorlek och behövde nya byxor fick 5 par i ett svep. Övriga barn fick något/några plagg var.
 
Minstingen i ny stass.
Ettåringen älskar sin rosa pegasus som hon fick i julklapp. Den går och går hela dagarna (till en kostnad av 50kr per uppsättning batterier).
 
 
Hon följer den vart den går och självklart även när den "råkar" gå in på förbjudet område, dvs storebrorsornas rum...
 
Visst ser man tydligt att hon är helt oskyldig till det som just händer. (Det är inte mitt fel, det är hästen som går hitåt...)
Den där unga fröken... hon har så mycket vilja och personliget, mycket energi, mycket av allt. Ibland hör man sig själv säga så märkliga saker. Som tex "Man biter inte i folks badkläder (speciellt inte när de har dem på sig)".
"Sluta gnugga in magen med salladen!"
"Ta ut dina leksaker från kylskåpet."
Det ska bli så spännande att se henne växa upp och se vem hon kommer att bli. Älskade lilla trollungen <3
 
Nu ska jag gå och sällskapa med ett gäng barn som tittar på tecknad film. Animerad film heter det förstås numera men för mig är det sak samma. När de små och mellanbarnen lagt sig senare så har jag lovat att se Terminator med äldsten. Den hör väl till klassikerna, en av de filmer man måste ha sett innan man dör. Han är sällan så imponerad av de där gamla filmerna som man själv var när de kom, men får han sitta uppe senare och se på film och kanske rent av få chips också så kan han tänka sig att se nästan vad som helst. Det finns en anledning till att han såg Titanic före maken gjorde det :-)
 
 

En fröjdefull jul

Jag hoppas att ni andra har haft en lika fin jul som vi! Gott sällskap, god mat, fina julklappar och massor med julstämning.
Maken har ont, rejält ont emellanåt och när det blir för mycket så får han ge sig på de starka tabletterna och sen sover han bort en del. Trots det är han vid gott mod och har kunnat medverka vid det mesta. Det borde vända snart, det måste det ju.
 
I tisdags - Lille Julafton - så tog jag med mig två mellanbarn ut i skogen för att leta skatter ett par timmar. Med huset fullt av folk så kan man behöva sära på sig en stund och frisk luft och motion är aldrig fel. Det blev en fin eftermiddag och god lycka, barnen är verkligen suveräna på att hitta det som skall hittas. Vid flera tillfällen hade jag förmodligen gett upp om det inte hade varit för dem. Det räcker inte bara med rätt koordinater, man måste "ta på sig sina skattletarögon" också. Tioåringen fick klättra lite med och jag är glad att jag slapp.
 
Det blev en tidig julaftonsmorgon för alla är ju så nyfikna på var de fått i sin strumpa. Själv fick jag en nitlott.
Nioåringen öppnade sista luckan i sin adventskalender med Disneys Bilar och fick därmed sista delen till ett spel. Tyvärr har jag nog lyckats slänga själva spelplanen, jag trodde att den låg i själva kartongen så att man tog ur den på julafton men den måste ha funnits med på försättsbladet när jag tog av plastförpackningen och slängde den :( Det hade lätt kunna stjälpa hela dagen men han var så exalterad över presenterna i strumpan så än har han inte surat över det.
Julafton förflöt som den alltid gör (långfrukost, lek och spel, julmiddag, Kalle Anka, julklappar och risgrynsgröt) och det är väl just det som är charmen med traditioner.
På förmiddagen kommer alltid Tomten med något/några gemensamma paket till barnen. Tv-skadade som barnen är så envisas det alltid med att det är pappa som låtsas hämta tidningen och sedan klär ut sig... men i själva verket så har det ALDRIG sett en Tomte här eftersom säcken i alla år lämnats på trappan efter ett par knackningar på dörren. Tomten har ju bråttom! Nioåringen har tjatat så om att i år ska han minsann avslöja vem det är som lämnar säcken och han hade full koll på både föräldrar och gäster hela förmiddagen. När jag överraskat sa att "någon knackade just på dörren" så for han upp och tvingade alla att stå stilla tills han räknat in oss. Alla var där de skulle och hans logik bestämde då snabbt att det måste varit grannen. Faktum är att han var så övertygad om detta att han efteråt hade tydliga minnesbilder av att ha sett grannen springa ut från vår trädgård. Att vi kunde ha lämnat paketet på trappan en halvtimme tidigare och sedan bara låtsat höra en knackning det har ännu inte fallit honom in :-) Han vet egentligen med ändå inte.
Tomten lämnade i år ett stort bordsspel med fotboll, pingis, airhockey och biljard samt ett sällskapsspel för de mindre. Helt klart en av årets mest uppskattade julklappar.
Annars hade vi nog färre julklappar än vanligt i år. Mycket för att jag inte vill köpa bara för köpandets skull och sedan ha en massa småskräp i huset (bättre att ge dem sådant de verkligen vill ha även om det blir färre saker) och dels för att de äldsta numera önskar sig dyra teknikprylar.
 
Det blev ju några klappar ändå.
 
 
Mest uppskattade blev nog ungarnas surfplattor och vägghängda musikspelare (plural förstås i rättvisans namn), Lego, en jätterobot och en gående pegasus. Äldsten fick bla pengar till en laptop och presentkort på ett pass. Jag har inte lovat någon resa men han förstår nog att den dagen vi har möjlighet så...
 
 
Jag fick bla en cakepop-maskin, hårspolar som jag kan sova med, manikyrprylar, mobilvantar och lite annat smått och gott. Makens favorit var förmodligen presentkortet på en tatuering (eller en hörna av en i alla fall).
 
Vid det här laget så börjar jag bli trött på julmat och julgodis. Min kropp mår inte bra av allt fett och socker! Inte så konstigt kanske och jag är förmodligen inte ensam.
I morgon ska jag åka på rean och se om man kan fynda något. Det är ju inte direkt som det var förr om åren när det köades ute före öppning och butikerna reade ut allt, men det är en stund att komma hemifrån och man vet aldrig vad man kan hitta. Småtjejerna har brist på tröjor så man kan ju hoppas på det. Annars siktar jag på julkläder som tomtedressar eller finklänningar att ha till nästa jul. Framförhållning!
Gästerna åker hemåt i morgon verkar det som och det kommer att bli ödsligt tyst i huset innan man har vant sig. Makens lillebror kommer ev tillbaka till nyår och det hoppas vi på för vi har inte firat nyår utan honom på många, många år. Traditioner :-)
 
 
 
 
 
 

God Jul

God Jul säger väl jag och min galna familj.
Vi funderar på att klä ut oss till nästa års julkort.

När barnen får välja

Det är inte mycket av maten på julbordet som våra barn gillar och därför så brukar de få välja en eller ett par saker gemensamt som de vill ha med.
Valet föll på mini-köttfärspajer och pizzabullar.
  
 

Vilka gourmeter vi har här. Fast kan alla vuxna lägga till en sak var så kan väl barnen också göra det. Huvudsaken är att alla hittar något som går att äta.
 

Pralintillverkning

 

Julcheesecake

Frusen cheesecake med smak av jul.
 
 
100 gr pepparkakor
50 gr smält smör
3 ägg
1½ dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 påse saffran
200 gr Philadelphiaost
3 dl vispgrädde
 
Om man gör allt i rätt ordning så behöver man inte diska visparna emellan. Tre skålar behövs och en form med löstagbar botten. Cheesecaken kan göras långt i förväg och håller sig flera månader i frysen.
 
Mixa pepparkakorna till smulor ihop med smöret. Häll i en form med löstagbar botten och platta till så att det blir jämt.
Separera äggvita och äggula i olika skålar.
Vispa äggvitorna till ett hårt skum.
Vispa äggulorna med socker och vaniljsocker. Lägg i Philadelphiaosten men vispa ner den försiktigt.
Vispa vispgrädden i separat bunke. Rör ner den ihop med den ljusgula ägg/ostblandningen.
Vänd försiktigt ner de vispade äggvitorna.
Häll hela smeten i ovanpå smulbotten i formen. Täck med plastfolie och ställ in i frysen. Låt stå minst 5 timmar (efter det kan man ta loss den från formen och vira in i plastfolie om den ska sparas till annan dag) och ta fram ca 20 min före servering.
 
 
Om man byter ut pepparkakorna mot digestive och struntar i att ha i saffran så blir det en vanlig cheesecake med vaniljsmak som passar bra året om.
 
 

Tomtar

När vi var iväg på julmiddag häromkvällen så var det meningen att vi skulle få måla gipstomtar också, men det glömdes bort.
 
 
Jag tog mer än gärna emot några överblivna/övergivna tomtar ett par dagar senare.
Nu har vi haft lite roligt med att måla dem - jag, trettonåringen och maken (!).
 
Jultomte, zombietomte, discotomte, huligantomte, trädgårdstomte.
 
 
 
 

Det närmar sig

Jag är så redo som man kan bli :-)
Huset är välstädat, kyl och frys är fulla av mat, alla paket är inslagna. 
 
Mina listor för ett par dagar sedan (både för att inte glömma men också för att det är trevligt att kunna bocka av vad man har gjort)
 
Här har ni en som inte kan fira jul ordentligt om inte duschdraperiet är nytvättat och alla lampskärmar handdiskade. Om ni tycker att jag är lite väl noggrann med julstädningen så har ni säkert alldeles rätt. Jag vet ju att det blir jul oavsett men det är ju så härligt när allting är blänkande rent samtidigt.
 
Maken är på benen och det är ju skönt. Igår kväll kom hans kompisar och plockade upp honom och skjutsade honom till stället där de skulle äta julbord tillsammans. Det är ju helt normalt att åka på julbord ett dygn efter att man har genomgått en bukoperation!! Lite starka smärtstillande så gick det bra det med. Galning! Trevligt hade han haft i alla fall så det var tydligen värt det.
I morse gjorde jag mer julgodis och jag planerar att äta som om det inte finns ett liv efter jul.
Gästerna anlände efter lunch och har nu installerat sig runt om i huset. Vi har precis beställt pizza till alla så jag kanske ska gå och se om jag kan få barnen att hjälpa till med dukningen.

Busted!

Ett litet slick bara...
Köttfärsknyten är så gott att man kan omöjligt vänta tills det är framdukat på bordet.
 

Julpyssel

 

Ingen rolig dag

Det här har varit en gräsligt lång dag. Operationen gick bra även om den blev snäppet större än väntat. Det verkar inte vara över än tyvärr, men vi får vänta på svaren från biopsin innan nästa steg.
Maken är hemma nu i alla fall och det är ju trevligt. Fast han lär inte göra så mycket nytta den här julen med nyöppnad mage :/ Tur det finns smärtstillande!
Jul blir det ändå och nu får vi ta det lugnt och vara glada att vi är samlade.

Lite tumhållning

I morgon (eller idag ser jag på klockan) så ska maken skrivas in på sjukhuset i ottan.
Vi har jobbat hårt inför det här; 2 kg julköttbullar har vi fixat med en stor portion teamwork (jag rullar färsen och maken steker, lite löpande-band-principen) och en stor saffrans-cheesecake ligger i frysen. Vi är redo och än så länge är maken vid gott mod, faktiskt så pass att han tror att han ska kunna äta julbord på färjan redan på lördag kväll :-) Vi får väl se hur det blir med det. Själv kan jag tänka mig att vara nöjd med att få hem honom före jul. Gärna innan gästerna anländer på söndag också...
Man borde nog ta och lägga sig nu så man orkar med morgondagen. Mina föräldrar kommer tidigt, tidigt och tar över markservicen på hemmaplan. Barnen har skolavslutning och det känns lite trist att inte ta emot dem direkt när jullovet börjar men ibland får det vara så.

Konstverk

Jag fick en finfin teckning av yngsta sonen. Om ni inte ser vad det föreställer så behöver ni ta på er glasögonen, vilket är precis vad han påpekade för mig när jag frågade.
 

Självklart föreställer det en trasig robot och en höna som dammsuger.
 
Grejen är att om man ber honom rita något speciellt så gör han det hur bra som helst. Han imponerade grymt på sköterskan på BVC under 4-årskontrollen! Men när han själv väljer motiv så är han mer inne på den surrealistiska genren. Och vem är jag att bedöma vad som är konst.

Julspel

Idag var det dags för julspelet i kyrkan. När jag steg upp så kunde jag inte komma på en enda bra anledning till att jag hade tackat ja till att vara med. Spela teater är inte riktigt mig grej...alls. Det var kanske det en kort period när jag var ung och spenderade all min tid i en teaterförening - först som skådespelare men allra mest som koreograf och som sömmerska i kostymateljén när jag senare kom på att jag inte alls har någon utåtriktad personlighet :-)
Det är nog till och med så att jag har en släng av akut scenskräck!
Kvarten innan det var dags att gå ut inför publiken var allt annat än trevlig, men när man väl stod där så var det ju inte så farligt. Två föreställningar senare så var det enbart jättekul alltihop och jag kommer att minnas det som något mycket positivt.
Minstingen som det här året spelade Jesus skötte sin roll galant. Hon sov sig igenom hela första föreställningen (det får man som "nyfödd") och halva andra, sen satte hon sig upp och stirrade på alla barnen. Två av mina egna barn satt i publiken och de verkade tycka det var kul att deras mamma och lillasyster var med.
 
Det här var sista "hålltiden" före dagen D. På fredag morgon i ottan skrivs maken in på sjukhuset och efter det vågar jag inte planera någonting.
Jag hade tänkt göra julköttbullarna idag när barnen hade gått och lagt sig men jag hade tydligen glömt bort att köpa potatis. Det SKA vara riven kokt potatis i mina köttbullar annars får det vara. I stället har jag nu gjort lite julpyssel med några av barnen och när de också kommit i säng så tänker jag kasta mig raklång på soffan med en stor mugg glögg.
Igår köpte jag förresten den här varianten på ICA:
Glögg med smak av Delicatoboll
Det låter helt klart gott men jag blev grymt besviken. Det luktar och smakar som en blandning av chokladboll och glögg (vilket också var tanken förmodar jag) men det är odrickbart. Kanske om man smuttar lite, men nej, knappast då heller. Jag föredrar att dricka (alkoholfri!) glögg i thémugg och den här sorten går helt klart bort för mig.
 
 

Trött

Gårdagen försvann med raketfart. Förmiddagen ägnades åt julpyssel på kyrkis.
Efter det väntade jag in äldsten för att hämta upp hans julklapp från utlandet. Den skickades rekommenderat, i hans namn (vilket jag uttryckligen bett om att det inte skulle stå) men enl Postens hemsida skulle det gå bra för vårdnadshavaren att hämta ut det. Han fick inte ut paketet förstås eftersom jag inte hade skriftligt intyg på att han är min son. Regler är regler och jag förstår poängen men det känns ändå lite surt, här snackar vi lokalbutiken i en liten by där vi handlat i 8 år.
Jag fick snabbt hem och beställa ett intyg från Skatteverket och det är bara att hoppas på att det kommer i tid. Julklappen ligger bara kvar ett kort tag och om jag förstod rätt så skickas det vidare till att förstöras efter det då det saknas avsändare. Jag vet precis vad som är i så det är bara att hålla tummarna på att vi får ut det.
Kanske dags att skaffa ett id-kort till sonen? Det har ju aldrig behövts tidigare och pga vissa omständigheter så har han inget pass heller.
 
Jag hann med några julärenden innan det var dags att stressa hem och få i barnen middag. Jag och maken skulle iväg på julfest och jag hade hoppats på lite tid att locka håret och göra mig fin men det fick ju bli som det blev. Det är ytterst sällan vi har barnvakt (annat än en timme här och var för tex tandläkarbesök) och det är väl ett eller två år sedan vi var iväg på något tillsammans. Vi hade väldigt trevligt igår - god mat och gott sällskap hela kvällen. Min mamma har gärna hand om barnen men helst inte alla samtidigt eller under så lång tid så vi fick bege oss hemåt innan klockan blivit alltför mycket.
 
Jag som inte följer något på tv annars har helt fastnat i en rejält otippad serie. Maken såg Walking Dead i höstas och jag bestämde mig snabbt att zombies och splattereffekter inte var något för mig. Men eftersom han hade det på ibland på kvällarna så tittade jag mer och mer och till slut fastnade jag i handlingen. Jag blev ju helt enkelt tvungen att se om serien från början och därför har jag nu ett antal säsonger att se igenom...
 
Varje avsnitt innehåller någon treminuters-scen som troligen är till enbart för B-skräckfilmsnördarna och då går jag ut och sätter på tevatten eller borstar tänderna. Just zombierna är inte mer välgjorda än att man kan skratta åt dem men det finns gränser. Det är lite väl mycket blod och inälvor och när någon slår en spade i skallen på en zombie så låter det alltid som att man kastar ut en hink med vatten mot en vägg *splash!!!*. Men handlingen är spännande nog att få mig fast.
Så igår EFTER julfesten så satt jag och kollade på Walking Dead fram till närmare kl 02. Avsnitten slutar ju alltid med en cliffhanger så att man måste se bara liiite till... och så glömmer man ju bort att gå och lägga sig! När jag väl lagt mig så somnade jag ändå inte förrän ett par timmar senare.
Behöver jag säga att jag är trött idag? Det är snart lunchtid och jag har mer eller mindre precis stigit upp. Jag var ju såklart med när övriga åt frukost i morse, när möjligheten nu finns så föredrar vi att vara två vuxna som hjälps åt med vardagsbestyren. Men när skolbarnen kommit iväg på sitt och make och småttingar höll sig sysselsatta med annat så passade jag på att sova ikapp lite. Rena dumheter egentligen, jag som är 30+ borde ju rimligen kunna se till att lägga mig i tid på kvällen.

Julvepa

Barnen har i år fått en julvepa till lekrummet :-)
Ingen liten sak heller, den är ca 2 x 1 m.
 
 
Nu sitter den i fönstret mellan lekrum och vardagsrum och det är en placering som jag inte är helt nöjd med. Dels så är det en Lego-tomte (!) och dels så stirrar den på mig när jag ser på tv.
Barnens lekrum är egentligen ett isolerat uterum (som förra ägarna hade som ett gästrum) men det har tillkommit efter att huset byggdes. Därav STORA fönster mellan vardagsrum och lekrum vilket är praktiskt eftersom det ger full översyn när barnen leker.
 
 

Luciatåg

 

Julgranar

I år har vi två julgranar; en barngran i lekrummet och en vanlig i vardagsrummet. Här kör vi bara med plastgranar - det är praktiskt, det är onödigt att hugga ner en massa träd som slängs ut efter ett par veckor och dessutom har vi en granallergiker bland de vi firar ihop med. 
Barnens gran köpte jag efter julafton förra året (ett skyltex som jag med nöd och näppe lyckades baxa in i bilen själv) så därför är det här första julen vi har den ordentligt pyntad och på egen plats.
 
Ni har väl förstått att jag älskar julen?! Jag älskar allt juligt, både det traditionella och det mer udda. Mycket färg och bling ska det vara!. Nu visade det sig rätt snabbt att det julpynt jag tidigare har haft i EN gran mer än väl räckte till årets två granar, men det har förstås inte hindrat mig att införskaffa lite till.
 
Jag är en lugn person
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och slädarnas medar slinter.

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
Tusen stjärnor som tindrar,
glitter så långt jag ser.
Av juleljus som glimmar,
vill jag ha mer.

En show glöms bort
om den bara visar opp
effekter som man knappast anar.
Så ge mig trettio grader kallt,
tomtar överallt
och en skog av gröna granar.
Jag vill ha snötyngda hus,
tusentals ljus,
kulörta kulor i drivor,
bjällerklang
som ackompangemang,
på alla julens skivor.

Jag vill ha mer jul ...

Ge mig en svårknäckt nöt,
sötare gröt,
djupare dopp i grytan,
glittrigare glim
och grötigare rim
och mer Arne Weise i rutan.
Jag vill ha rymligare säck,
segare knäck,
fetare fläsk från grisen,
krimsigare krams,
längre långdans
och raskare räv på isen.

Jag vill ha mer jul ...

Jag vill ha mer, mer.
Ge mig mer, mer.
Jag vill ha mer, mer.
Ge mig mer, mer.
 
 
Barnens gran:

I deras gran hänger bara plastpynt och sådant jag inte är särskilt rädd om.
 
Sen har vi familjegranen:
 
Glasprydnader på övre halvan och barnvänliga saker där nere.
 
 
 
  
 
 
Hos oss är det tillåtet att leka i granen/granarna. Barnen flyttar runt pyntet, spelar med bjällrorna, låter tomtar flytta in bland grenarna... Det ska vara lite magiskt vid jul och färger och allt glitter måste få upplevas med alla sinnen.
 
 
 
 
 
 

Compact living

Jag kom på att jag nog aldrig visade hur vårt vardagsrum såg ut efter målning av fondvägg och nytt möblemang.
 
Den här bilden tog jag direkt efter att skåpen kommit på plats:
 
Vid det här laget så har minstingens spjälsäng flyttats till sin nya plats i samma sovrum som ettåringen och fyraåringen (f.ö. de enda barn som delar rum i det här huset) så nu står det barstolar även på den sidan om barbordet. Barbordet tjänar mest som skrivbord för maken när han pluggar och när vi är fler än 12 till måltiderna så brukar de stora barnen vilja sitta där och äta.
Dagbädden till vänster förvandlas varje kväll till en dubbelsäng och det är dit jag är förpassad för att sova. Vi tyckte att det var viktigare att barnen fick egna rum än att vi föräldrar skulle låsa ett eget rum där vi bara vistas några timmar på natten. Det fungerar över förväntan bra så här och sängen bäddas upp och ner på ett par minuter. Hur smidigt som helst!
 
 
 

Julbild

 

Lucia

Vi började morgonen med frukost i vardagsrummet och luciatåg på tv. Det tog tioåringen ungefär fem minuter att bestämma sig för att det här var bästa lucia någonsin och det säger han nog varje år :-)
 

När barnen kom från skolan dekorerade vi pepparkakor och det tog sin lilla tid.
 

En viss person hade ett rejält utbrott och för en gångs skull så bröt jag faktiskt ihop för ett kort ögonblick. Några tårar och sedan var det bara att skrapa upp resterna av sig själv och fortsätta.
Det är mycket som händer i december och har man svårt med förändringar så är det en kämpig månad. Vi vet att det är så och vi är beredda på allt men ibland så... Jag vet att all ilska och frustration egentligen inte är riktad mot mig personligen men ibland är det svårt att hålla ihop. Stormen gick snabbt över och när det är över så är det som om ingenting har hänt.
 
Ettåringen som haft svår äggallergi men numera klarar att äta mat som innehåller tillagat ägg fick en lussebulle som hon åt utan problem. Men vi kan konstatera att kristyr tål hon INTE. Mitt fel, jag hade ju blandar en äggvita i florsockret... Efter en pyntad pepparkaka såg Skruttan ut så här runt munnen trots snabb avtvättning och medicinering:
 

 
Till slut var det så äntligen dags för kyrkans luciatåg. Dottern har längtat efter den här dagen och det var rent högtidligt att hjälpa henne med lucialinne och band innan det skulle börja.
 

Två barn fick vi med oss (övriga var antingen för små och trötta eller för stora och coola för att ha glädje av det). Så stämningsfullt och vackert var det! Jag var alldeles rörd. Det är något visst med luciatåg och julsångerna man växt upp med.
 
 
Dottern fick mersmak och vill absolut vara med kommande år också. Gärna det! Jag har försökt få sönerna att vara med men de vägrar. Jag sätter mitt hopp till fyraåringen, än så länge är han bestämd på att han ska vara med när han är gammal nog :-)
Tänk att lucia är över för den här gången. Det betyder att julafton är snabbt antågande och jag skulle vilja bromsa lite försiktigt här.

Full rulle hela dagen

I morse skulle halva familjen skulle befinna sig på barnens skola redan kl 07 för att se tredjeklassarnas luciatåg. Ena sonen var pepparkaksgubbe och som han hade längtat! Jag hade bytt till mig positionen som den som skulle vara hemma med de små och när jag gick och la mig igår kväll så trodde jag att det skulle innebära sovmorgon för mig? Så blev det inte av någon anledning utan det var bara till att hoppa upp och se glad ut trots att väckarklockan ringde gräsligt tidigt.
 
På förmiddagen var jag iväg på repetition inför en liten teateruppsättning som ska spelas upp inför byns lågstadieelever nästa vecka. Jag är Maria i årets julspel (liksom förra året) och vår minsting spelar Jesus (förra året var det storasysters roll). Eftersom Jesus inte är född i första delen av föreställningen så kommer lilla A att sitta hos någon annan och det kan ju bli intressant. Hon har haft en period nu då hon har blivit ledsen om en främmande människa så mycket som tittat åt hennes håll, men nu ska hon iofs vara hos någon hon träffar ofta och det gick bra idag. Det är bara att hålla tummarna för att hon håller sig lugn under föreställningen och inte ledsnar på att sitta stilla medan änglar och herdar pratar.
 
Idag har jag faktiskt tagit mig en en hel eftermiddag bara för mig själv. Jag var på jakt efter en julklapp åt maken och jag fick tag i det jag hade planerat. Mer än så säger jag inte för jag vet att han tjuvläser här emellanåt :-)
 
Fikapaus i julshoppingen
 
Än har jag inte hittat den där julklappen som jag hade gömt på "ett bra ställe" och jag tittade runt lite efter något annat. Det var tyvärr något handgjort och specialbeställt i paketet så det går inte att få tag i samma sak igen, men något kul borde man ju hitta.
Nu råkade det bli så att jag köpte en julklapp till mig själv i stället:
 
En stor bricka på fot. Den passar perfekt att ställa våra tårtfat på och det gör ju vilken tårta som helst lite snyggare. Annars kan man tex ställa ett ljusfat på den.
 
 
Efter barnens bowlingträning och middag så spelade jag kort med de stora tills de hade passerat sin läggtid med god marginal, men trevligt hade vi.
 
Julkortlek med tomteformade spelkort

Jag har hunnit med en sväng bort till mina föräldrar där vi förvarar barnens julklappar i väntan på julafton. Jag hade ca 40 paket kvar att slå in och jag hann med det mesta men inte allt - måste planera in en kväll till närmaste veckan till det.
 
I morgon är det lucia! Dagarna går så fort nu!
Vi har som tradition att äta en lite lyxigare frukostbuffé framför tvn på luciamorgonen. Det kommer sig av att i det här huset så äter man aldrig någonsin under några omständigheter mat i vardagsrummet - utom just på lucia (för då vill man ju se ett stämningsfullt luciatåg i SVT samtidigt). När vi införde det där så hade vi fortfarande ett soffbord i vardagsrummet och det förenklade ju det hela lite. Numera har vi inget bord där, det tar bara plats om man ändå inte ställer saker på det och då ville vi hellre ha mer öppen yta för babylek. Så vad gör man?? Jo, vi bär helt sonika in köksbordet i vardagsrummet en gång om året :-)
 
Förebereder frukostbord inför lucia. (Maken sitter och pluggar i soffan)
Stora pepparkaksgrisar är spritsade med barnens namn och så ska jag komma ihåg att ta fram lussekatter ur frysen också. På lucia så får man äta sådant till frukost. Själv ser jag fram emot en frukost med brieost och rostbiff...
 
 

Julbock

 

Familjekalender

Jag vet att jag tipsar om den här kalendern varje år men det får ni stå ut med. Det finns familjekalendrar att köpa lite här och var annars och de senaste åren så har de faktiskt fått fler kolumner också, men för något större familjer så är det svårt att få tag på bra modeller.
Den vi har haft i några år nu beställer vi från Trycksakstorget, modell familjekalender, och den kostar ca 250:- inkl. frakten. Man gör utformingen själv och det finns upp till 8 kolumner (vi hade egentligen behövt 9 till vår familj, men det fungerar ändå om vi vuxna tränger ihop oss), färger och typsnitt väljer man själv.
 
Så här kommer vår att se ut:
 
Barnen har naturligtvis kolumner i sina egna färger (vi kör ju med färgkodade saker) och det gör det lätt för dem att följa sin planering för månaden. Två av barnen byter färg vid årsskiftet och det kommer säkert att blandas ihop tandborstar och handdukar ett bra tag innan alla ställt om sig :-)
 

Julfest

Idag var det julavslutning på kyrkis och min stora flicka hade fått ledigt från skolan för att vara med. Det var fyra fina smånissar som sprang runt i huset i väntan på att det skulle bli dags att köra.
 

Lite smågalna bara när man försöker göra allvar av att ta ett gruppkort.
 
Väl på plats blev det dans kring granen, god mat och så kom Tomten.
 

Vi har ju aldrig haft några historien om Tomten eller försökt få barnen att tro det ena eller det andra. Sexåringen viskade försiktigt till mig att hon visste vem det var där bakom skägget, men ändå var hon väldigt blyg och avvaktande när hon blev tilltalad :-)
Fyraåringen sa till rätt person efteråt att han minsann visste att det var hon som hade varit utklädd och ändå så har han pratat mycket efteråt om paketet han fått av Tomten. Lite lustigt det där.
 
Gapflabb
 
 

 
 
 

Nobelfest och storkok

Idag var det dags för dottern att gå på "nobelfest" i skolan. Klänning valde hon ut igår och naglarna målade jag åt henne efter frukost. Men tio minuter innan det var dags att gå så kom hon på att hon ville ha någon fin håruppsättning eller allra helst inbakad fläta. Saken är den att jag inte kan göra en inbakad fläta, varken liten eller stor, lång eller kort. Jag har haft långt hår i större delen av mitt liv och flätade det själv när jag inte var så gammal - jag kan göra kanelbulleflätor á la Princess Leia och jag kan göra kringlor och diverse andra saker men en vanlig inbakad fläta har jag aldrig gjort. Inte tänkte jag börja med det precis innan skolstart heller! Jag gjorde mitt bästa på den tid vi hade och hon var ändå hyfsat nöjd när hon tog på sig ytterkläderna.
 
 
 
Det var ett välklätt gäng som väntade med spänning utanför klassrummet på morgonen. De hade fått äta lunch (trerätters minsann) i samlingslokalen och blivit uppassade av vuxna och sen hade det blivit musik och allsköns underhållning. Kan tänka mig att det passade sexåringarna :-)
Jag och de tre hemmabarnen hälsade på hos mormor och morfar en sväng på förmiddagen för att maken skulle få lite lugn och ro med sina hemtentor. Han hade någon massiv skrivuppgift också i ämnet ledarskap så igår kväll när jag kom hem från min bokcirkel så ville han att vi skulle se Flugornas Herre (från 1990) och så läste han upp ett antal frågor som han ville diskutera med mig efter filmen. Då var klockan närmare 22.30, men jag höll mig vaken mot alla odds. Den är ju bra men gräslig och jag blev lika illa berörd som när jag såg den för en hela massa år sedan. De som tror att barn (människor) föds goda borde se den där filmen.
 
Dottern har haft sin sista luciaträning idag och hon är så taggad inför fredagens luciatåg i kyrkan. Jag ser också fram emot det och det verkar ordna sig med barnvakt så att både maken och jag (samt de barn som vill) kan åka dit och titta.
 
När barnen hade kommit i säng så gjorde jag storkok på lite olika maträtter som babymat. Vår minsting har inga tänder än, hon är sen med det precis som sina syskon och det är till att grovmixa det mesta fortfarande. Det skulle inte falla mig in att hålla på med köpematburkar heller. Nu har jag fyllt upp ett litet lager så då behöver vi inte fundera på vad hon ska äta mitt i julfirandet.
 
Jag märker burkarna med stjärnor, hjärtan etc så man kan ha lite koll på att hon inte äter samma fiskgryta fem måltider i rad.
 
Nu ska jag gå och skölja ur hårfärgen i håret. Inga silverstrån till jul, tack.
 

Måndag igen

Det kändes bättre igår och jag var mest hes, idag är det nästan som vanligt igen. Vågar man hoppas att det är över? Jag tog det lugnt i förmiddags och gjorde inte ett dyft mer än att läsa för ettåringen, busa med minstingen och spela tv-spel med fyraåringen.
 

Sedan dess har jag bakat 2 satser kolakakor och två stora mjuka pepparkakor att lägga i frysen. Nog ska vi kunna äta hembakt även denna julen.
 
Maken har inte lika ont idag och är på benen. Just nu sitter han i skolan och skriver engelskaprov. Det verkar gå bra för honom, i alla ämnen.
På tal om skolan så har äldsta sonens klass fått en resa i belöning för sina fina betyg. Jätteroligt för dem!
 
 
De ska besöka Den Blå Planeten, åka till Tivoli mm. Det känns som att det blir lite väl sent på terminen men å andra sidan så är det något för dem att se fram emot på den låååånga vägen mot julafton. Jag måste komma ihåg att växla över till danska pengar, för det måste man väl göra? För att bo i Skåne så är vi väldigt sällan på andra sidan sundet och jag hinner glömma.
 
Nu är det dags för läxläsning med några av barnen. Dottern ska på "Nobelmiddag" i skolan i morgon så jag ska försöka få henne att välja ut en festklänning sen också innan jag drar igång kvällens middag, fisksoppa (en av få rätter som alla i hushållet gillar).
 
 
 
 

Hej vinterland!

Nu har barnen fått som de önskat i alla fall! Det var med stor glädje de tittade ut genom fönstret i morse och såg snö, snö och mera snö.
 

 Barnen har varit ute och lekt nästan hela dagen och ett par turer till pulkabacken har det blivit också.
 
Själv vaknade jag med en förkylning i morse och det oroar mig en hel del. Nog för att jag är i fas med julförberedelserna men det finns inte riktigt tid till att lägga sig sjuk nu. Förra året ramlade det över mig i slutet av november och jag var rätt utslagen i tre veckor. Låt oss hoppas att det här försvinner lika fort som det dök upp!
Det är mycket i kalendern nu och bara trevliga saker som man inte vill missa. Det hjälper ju inte om jag orkar och är på benen - vill inte gärna sprida något vidare så blir det värre så är det bara till att börja boka av saker.
Jag blir sällan sjuk men när jag blir det så tänker jag alltid på Kronprinsessan Victoria. Varför då undrar ni förstås? Jo, hon har ju ett sådant jobb där det inte riktigt fungerar att ringa in en sjukanmälan om man inte känner sig riktigt kry. Stadsbesök och invigningar, folk har förberett i evigheter och man kan inte bara skicka en ersättare hur som helst. Hur gör hon om hon vaknar med en riktig bonnaförkylning?? Tar några Alvedon och biter ihop? Stoppar bomull i näsborrarna? Eller finns det någon superhemlig-hightec-medicin som inte kan slösas på oss vanliga dödliga?
Det finns mycket att fundera på medan man ligger på soffan med honungsvatten i en jättemugg intill och tycker synd om sig själv.
 
Knäck gjorde jag igår, en nötfri omgång till mina föräldrar och med nötter till oss andra. Sötsliskigt men så vansinnigt gott att det är svårt att låta bli dem, jag undrar om två satser verkligen kommer att räcka över jul.
 
 
Barnen har kommit hem med lussekatter, mandelmusslor och pepparkakor från mormor den här veckan. Det känns som om jag har glömt något?
 
Jag har letat lite här och var efter en viss sak... I oktober köpte jag en julklapp till en nära släkting och klappade mig själv på axeln för att jag hittat något så bra och dessutom var ute i god tid. Den lilla påsen la jag sedan undan på ett bra ställe och nu börjar ni nog fatta vartåt det lutar. Var i hela friden kan den vara? Jag har några stycken sådana bra ställen här och var i huset. Idag har jag flyttat runt på allting i skåp och klädkammare men den är spårlöst borta! Däremot så har jag hittat ett antal saker som jag har köpt för att lägga i barnens paketkalendrar :/ Bra, bra... jag har framförhållning inför nästa år alltså. Påminn mig om det i november 2014.
 
 
Snyggaste julmössan!
 
 

Morgonmys

 

Retro barnbok

Vi har fått hem mina gamla barnböcker som min mamma har sparat i alla år. Fyraåringen kom med en av dem och ville att jag skulle läsa en saga för honom.
 
Barndomslandet Tripp Trapp Trull
Känner ni igen boken?
 
Jag höll på att sätta i halsen när han bläddrade fram till en saga om en struts.
 
Kanske inte helt politiskt korrekt...
Jag visade sagan för trettonåringen, vi pratade nämligen om precis det här med barnböcker för inte så länge sedan, vad som var ok förr vs nu. Han tyckte det var pinsamt att vi hade en sådan bok i vårt hus.
 
Jag kommer ihåg en annan bok vi hade när jag var liten. Någon berättelse om en vithyad flicka med guldlockar som hamnade bland infödingar och de beundrade förstås henne väldigt. Jag minns speciellt en bild i den på några mörkhyade barn som åt skolkritor så att de mådde illa. Och så texten under bilden då;
...åt krita
för att de ville bli lika vita
 
Nog för att jag är gammal, men jag är inte SÅ himla gammal. Vi snackar modern tid!

Stormen

Det blåser väl lite här och var i landet just nu.
Här drog stormen Sven fram som en ångvält. Vi försökte stormsäkra trädgården igår och lyckades väl hyfsat bra med det. Men som det knakade och slet i huset i natt! Jag låg vaken och väntade på att taket skulle flyga av. Säsongens första snö kom också och ett kort tag vad det alldeles vitt ute. Barnen som längtar efter snö hoppades på att snön skulle komma innan de hade lagt sig men de missade den för i morse var allt bortblåst igen. Lite hagel ligger strött på marken med det är inte samma sak.
Jag var inte sugen på att ta ut bilden så jag promenerade med barnen till skolan i morse och det var glansis på gångbanan. Vi var väl inpackade i varma kläder men dottern fick jag hålla hårt i för att hon inte skulle blåsa bort. Runt skolan hade träden fallit lite här och var så det var folk ute och sågade itu det som rasat för att man skulle kunna komma fram. Läraren meddelade att det blir inneraster idag.
 
En genomgång av trädgården visade att det mesta klarat sig relativt bra.
 
Staketet får vi pussla ihop igen, precis som efter förra stormen. Just den här biten är ju inte förankrad i marken utan balanseras av träplattor mot marken. På ena sidan har vi nämligen en liten grind och på den andra sidan om den har vi en större grind :-) (för cyklar, möbler och syskonvagnar) och därav är mittenbiten väldigt utsatt när det stormar.
 
En fasadflagga hänger i trasor men den skulle ändå kastas. Dörren på barnens lekstuga har ryckts ur, gångjärnen har dragits ur dörrkarmen med grova skruvar och allt.
Ett par 2 m långa taklister i metall lossnade i natt. Den ena hade satt sig som ett spett ner i gräsmattan och den andra är försvunnen. Jag ber en liten bön att den inte ligger på botten av poolen som är en gissning som ligger nära till hands. Maken tyckte att vattennivån hade minskat och är det så då kan vi skrota poolen.
 
Jag ser att det snöar för fullt nu! Barnen kommer att bli glada, jag blir det då rakt inte. Jag är fullt nöjd med ett tunt lager snö dagarna runt julafton och så kanske lite mer snö under sportlovet så att barnen får åka pulka. Utöver det så föredrar jag plusgrader och barmark.
 
 

Julpyssel

I år har vi skaffat massor med pysselset till barnen. Biltema och Rusta har set som jag tycker är betydligt mer prisvärda än de man annars hittar på tex Panduro.
 
Barnen tycker det är extra trevligt när de får stanna uppe lite längre och ha en förälder alldeles för sig själv så nu har vi gjort lite i omgångar.
 

Bortsett från att ett barn lyckades limma fast limpistolen i underlaget (!) så är de så himla duktiga och tålmodiga även när det är lite pilligt. Men så har de också lång erfarenhet av alla som har med pyssel att göra.

Dessa strumpor!

Para ihop strumpor - ett jobb som aldrig tar slut.
 

Barnsäkrat

 

Hujedamej!

När jag dukade undan efter mellanmålet så såg osten plötsligt ut så här:
 
Man behöver inte jobba för CSI för att lista ut att de där tandavtrycken matchar ettåringens. För att inte tala om skrapmärkena på resten av osten. Vid en närmare kontroll så är jag säker på att man kan hitta spår av Prästost under hennes naglar. Ska det behöva vara på det här viset?!
 
En timme senare sitter jag på kontoret när samma dotter kommer in och räcker över min mobiltelefon. Jag hinner tänka att jag kanske glömt den framme för ibland kommer hon själv med saker som vi missat att gömma från henne.... Men varför droppar det om telefonen?? Vänta nu, den är fullkomligt dyngsur!
Jag hör henne gå tillbaka in på gästtoaletten intill och stänga toalocket... Omg!
 
Nu är det ju ett litet tag sedan min vanliga mobil tvärdog och sedan dess har jag haft en gammal knapptelefon i väntan på att Tomten skulle komma och ge mig ett bevis på hur fantastiskt snäll jag varit i år. Men det är den ENDA mobil jag haft och det är trots allt rätt bra att kunna nå folk och bli nådd själv om man så önskar.
 
 
Total kortslutning med vibrationer och samtliga knappar blinkandes. Med den mängden vatten jag kunde hälla ur den och som fortfarande finns innanför displayen så är det bara att kasta alltihop.
Tomten hintade om att han ännu inte ordnat mina julklappar så jag hade ingen lust att vänta och se. En ny telefon inhandlades snabbt och lätt. Den är liten, det är ingen superduperteknikmackapär - men den är smart nog åt mig och jag kan (trumvirvel) surfa på den om jag skulle få lust att göra det.
 
Jag älskar mina barn men ibland kan jag tänka mig att sälja någon billigt. Just idag funderade jag allvarligt på att bjussa på en ettåring.
Någon som vill ha en bedårande liten tjej? Hon är kreativ, uthållig och har mycket skinn på näsan. Trots vissa språkbrister så kommunicerar hon bra och kan göra sig förstådd i alla sällskap. Manual medföljer ej, vi fick ingen sådan med henne tyvärr. Viss dressering krävs.
Jag kan tänka mig att slänga med ett VHS-band med någon inspelad film från tidigt 80-tal. I ett svenskt hushåll år 2013 har man ungefär lika mycket nytta av båda kan jag tänka mig.
 
Jag funderar allvarligt på att dokumentera dotterns värsta hyss och sedan läsa upp dem för kommande pojk- (eller flick)vänner, eller kanske på hennes bröllopsmiddag.
Jag har förresten sparat en gammal laptop där alla knapparna ligger lösa som på ett pussel. Det rasslar så trevligt när jag flyttar på den för att komma åt något annat på samma hylla. Den ska en av mina äldsta söner få i present när han har skaffat egna barn och gnäller över dem.
 
 
 
 
 
 

Julböcker

Jul i barnbiblioteket

Vi byter böcker i barnens bokhyllor lite då och då, på vinden finns ett näst intill oändligt antal barnböcker att byta med. Nu var det förstås läge att byta till julböckerna och det är till att läsa om tomtar i varje godnattsaga ett tag framöver.

Det kan bara bli bättre

Med en dotter som doppade händerna i toalettstolen redan före kl 07 och en man som skrek av smärta när han skulle försöka ta sig ur sängen så har man väl ändå försäkrat sig om att den här dagen bara kan bli bättre?! Ettåringen är sanerad, maken är påklädd, fyraåringen är lämnad hos mormor för sin pepparkaksbakning...
Får se vad den här dagen kan erbjuda nu då. Först kaffe, men det verkar som om jag är tvungen att dricka mitt kaffe själv, i mitt eget hus? Det är onsdag och då ska kaffet intas ihop med goda vänner på kyrkis, så det här stämmer inte alls. Det här verkar vara en anything-can-happen-wednesday. Jag är inte säker på att jag gillar det.

Tisdag

Vanliga vardagen tar vid igen, i den mån det nu finns helt vanliga dagar i december. Vi har inga gäster kvar och det känns märkligt tomt och ödsligt i huset. Lekrummet har blivit ett lekrum igen istället för gästrum och plötsligt försvann det mesta av leksakerna och stojet i vardagsrummet och det är ju åtminstone trevligt.
 
Vi blev klara med den sista av barnens julklappar igår och det känns fint. Jag vill inte ens tänka på vad det har kostat men jag vet att jag hållt budgeten. Nu återstår bara att slå in alltihopa också men det ska väl ordnas på ett par kvällar.
 
Efter en lång måndag så satte sig maken bakom ratten och levererade en bil 40 mil bort, kort paus och sedan tåget hem. Dumheter är vad det är. Ogillas! Det blev inte mycket nattsömn för mig heller innan jag fått sms om att allt gått bra. Jag plockade upp honom på stationen före lunch idag och han såg ganska sliten ut och har dessutom ont nu. Ogillas ännu mer.
 
                                                        
Två barn har bakat pepparkakor med mormor idag så det är ett projekt som går framåt. Den ena av dem hade ställt in sig på lussebullar och såna planer ändrar man inte ostraffat men vi genomlevde den krisen med.
Stora dottern har haft luciaträning idag och hon längtar hela veckan efter sångträningen. Jag ser fram emot att få se henne gå i tåget nästa vecka. Inget dagiståg utan ett där de inblandade kan sjunga ;) Stora tjejen, jag kommer säkert att bli rörd och gråta en skvätt.
 
Trots sömnbrist för både mig och maken så stod jag fast vid att jag skulle åka iväg och simma ikväll. Det är flera veckor sedan nu och det är skönt att komma iväg lite på egen hand sådär och bara rå om sig själv en stund. Jag simmade 1,5 km varav de sista 500 m var ryggsim när de andra simmarna började gå upp. Helt andra muskler till det och jag får nog räkna med att jag är lite mör i kroppen i morgon.
 
                                                                 
 
Oh, nu ser jag att det är dags att kasta ett gäng barn i säng.
 

Gahhh

 

Tomtepar

Den här köpte maken för ett antal år sedan, för de liknar ju oss. Ungefär.

Söndagsbak

Idag har vi bakat lite och fyllt på i frysen. Jag började med att baka "powerbars" (frukt/nötbitar) som de större barnen gillar att ha med sig till förmiddagsrasten i skolan - roligare än ett äpple men fortfarande nyttigt. Äldsten kom och frågade om inte han kunde få baka lite också och det kunde jag väl tänka mig.
Vi har spelat julmusik hela dagen och eftersom jag har hittat en hel trave med olika julskivor i ett skåp så kan vi variera utbudet rätt bra. När sonen började baka så sjöng jag med i Christer Sjögrens version av Bella Notte. Jag tyckte det lät rätt trevligt så jag tog i för kung och fosterland, men så mumlade sonen något om att jag precis slaktade Lady och Lufsen och så bytte han till radio. Där ser man - han är tondöv!
Sonen tycker det är roligt att baka onyttigheter, ju onyttigare ju bättre verkar det som. Idag ville han bla göra Nillans kaka som är en favorit här. Den görs i långpanna och räcker till många, det känns alltid lite trist när man har bakat och så är allt uppätet på en kvart.
 

Inte för att det blev så fasligt mycket kvar av den heller idag men det blev i alla fall lite att frysa in. När jag tänker efter så kanske man skulle ha en bit kaka framför tvn ikväll...
 
 
Jag har lejt ut en del av julbaket och det känns för en gångs skull helt ok. Barnen ska baka pepparkokor i omgångar ihop med mormor. Det är mest för att det är roligt att trycka lite formar, de tröttnar snabbt och alla tycker ändå att köpekakorna är godare. Lussekatter ska nioåringen baka ihop med mormor på tisdag om jag inte minns fel och äldsten ska baka mandelformar hos mormor närmare jul. Mormor gillar att baka! :-)
Jag koncentrarar mig hellre på julklapps -och matinköp, städning och all extra planering och logistik som krävs i december när alla skolklasser och föreningar ska ha julaktiviteter.
 

1 december

Vi har fortfarande gäster i huset och även om det är trevligt på alla sätt och vis så är det inte riktigt som vanligt. Barnen är lite mer uppe i varv och rutinerna rubbas. Vår ettåring är ännu mer hypad än vanligt när hon har en ettårig kusin att dela uppmärksamheten med.
 
I fredags åkte vi på den årliga utflykten till Tomtebyn i Vellinge. Barnen har längtat så och det var lika fint som alltid.
Vi hade planerat in att åka just den här fredagen eftersom barnen hade lovdag från skolan och vi ville undvika helgrusningen dit. Nu visade det sig vara ordentligt tjockt med folk i alla fall och tyvärr förtar det lite av grejen när man inte kan komma fram och titta på allt och sen inte ens kan ta sig in i till caféet. Barnen surade lite över att missa julfikat där men vi köpte sockermunkar utanför i stället så det löste sig det med.
 
Igår julpyntade vi efter veckostädningen (på en lördag denna vecka med, det är helt wild and crazy här) så nu är det julfint i hela huset.
Jag kan inte fatta att det redan är adventstid.

 
Sist av allt så kom barnens kalendrar upp. Den i mitten hade jag när jag var liten, min mormor broderade en var till mig och min bror och de hade vi uppe med paket i varje december fram tills jag var 14 år. Den till höger har min mamma broderat till ett av våra barn med tanken att hon skulle göra en till dem var - jag kan inte påminna mig om att hon någonsin har broderat något annat vare sig före eller efter den. Den till vänster panikköpte jag från Tradera något år men jag gillar den inte.
 

Det var nästan så jag hoppade upp ur sängen med ett skutt i morse bara för att få dela barnens glädje när de öppnade första luckan/paketet. Det är något magiskt med december och det kändes verkligen när vi tände kalenderljuset vid frukosten.
Jag hoppas att alla får vara friska hela månaden och riktigt njuta av julförberedelser, pyssel och annat. Vi tar en dag i taget.

RSS 2.0